- Workshopen erbjuder en fördjupad diskussion om hållbarhetsmålen, om universitetets roll och hur forskning kan stödja de mål som vi är i desperat behov av att möta, säger Anna-Karin Alm, projektledare på NanoLund. Hybridworkshopen ägde rum på Lunds universitet den 15 november 2021, koordinerad av NanoLund, BECC och ELLIIT, som en del av en serie arrangerad av de strategiska forskningsområdena (SFO:erna) och Lunds universitets Hållbarhetsforum.

Workshopen hade det övergripande temat att stödja skrivande av forskningsansökningar vid Lunds universitet, genom att skapa en plats för att samla personal kring frågan om prisvärd och ren energi. Talare anslöt sig fysiskt och online, gav en utblick över framtida energiforskning och tips för framgångsrika ansökningar till Energimyndigheten.

Läs mer om de strategiska forskningsområdena vid Lunds universitet - lu.se

Undersöker hela innovationsvärdekedjan

- Universiteten är traditionellt sett inte särskilt bra på tvärvetenskapligt och tvärsektoriellt samarbete, säger Dr. Rémy Kolessar, biträdande generaldirektör på Energimyndigheten. Energimyndigheten är den energipolitiska myndigheten med ansvar för reglering av energiförsörjning, energitrygghet, energieffektivitet och energimarknad, inklusive bedömning av konsumentelektronik. Myndigheten är också den huvudsakliga finansiären i Sverige för finansiering av energirelaterad forskning och innovation.

I sin presentation föreslår Kolessar att universiteten engagerar sig i mer tvärsektoriell och transdisciplinär forskning med industrin inom hela innovationsvärdekedjan – generering, utveckling och implementering. Universiteten kan underlätta denna process genom att involvera industri, myndigheter och konsumenter. Kolessar gav exempel från olika delar av myndighetens portfölj, inklusive fossilfritt stål (SSAB), batteriproduktion (Northvolt), biobränslen (RenFuel), elektrifiering av transportsystemet och smarta nät. Dessa pilotprojekt, demonstrationer och företag på marknaden ger tillfällen för forskare att delta i experiment och lärande för att stödja implementeringen av framtida energilösningar. Kolessar föreslår även att ytterligare forskning kan behandla vilken framtida kunskap och kompetens som behövs för att förverkliga en hållbar energiomställning. Han tillägger att universiteten kan öka hastigheten med vilken de bedriver forskning, och sprida forskningen för att vara användbar för samhället. Som svar ställde deltagarna frågor om akademins roll för att möta de ‘lömska problem’ som hållbarhetsutmaningar ställer oss inför, med den balans som krävs mellan akademisk frihet och oberoende och den brådska som krävs – och ansvar – för att ta itu med dessa utmaningar.

Trender inom energiforskning

Förnybar energi. Vätgasbränsleceller. Artificiell intelligens. Energirättvisa. Fyra talare delade med sig av sina insikter om framtida trender inom energiforskning.

Förnybar energi

- Förnybar energi är nu konkurrenskraftig med fossil elproduktion, vilket föranleder enorma investeringar i havsbaserade sol- och vindkraftsprojekt, säger Max Åhman, docent vid institutionen för miljö- och energisystemstudier. Men medan en snabb omställning mot förnybar energi behövs kvarstår utmaningar med att säkerställa ett stabilt elnät, det som kallas baslastkraft. Här kan forskningen fokusera på framtida flexibilitet för vår el-infrastruktur, med avseende på el-mixen, tidpunkt för produktion, lagring, användare, infrastruktur och fysiskt utrymme.

Vätgasbränsleceller

Vätgasbränsleceller är beroende av tillförsel av väte och syre för att generera kemisk energi, där vätebränslet vanligtvis lagras under tryck. För närvarande är effektiviteten för en vätgasbränslecell låg, om man tar hänsyn till bränsleproduktion, transport och lagring. I jämförelse med förbränning av fossila bränslen leder den kemiska reaktionen till endast vattenånga och värme som biprodukter. Marcus Lundgren, docent vid institutionen för energivetenskaper, utforskar väte som bränslekälla för att ersätta förbränningsmotorer och bjuder in medarbetare att besöka den nybyggda vätgasinfrastrukturen som finns tillgänglig som en del av Lunds Tekniska Högskolas (LTH) Open Door.

Utnyttja möjligheten att använda utrustning, faciliteter och nätverk på LTH Open Door - lth.se

Artificiell Intelligens

Artificiell intelligens ger många möjligheter att förbättra effektiviteten i vårt transportsystem, till exempel autonoma fordon och elektriska drönare för leverans. Dessa applikationer kan optimeras för att minska energiförbrukningen, trängseln och pendlingstiderna. Per Ödling, professor vid institutionen för elektro- och informationsteknologi , berättade om ett pilotprojekt för att autonomt flyga elektriska drönare med medicinska prover från sjukvårdskliniker på landsbygden till laboratorier för bearbetning.

Energirättvisa

Energirättvisa kommer alltmer att bli ett problem, eftersom tillgången till förnybar energi inte är lika fördelad och exploatering av arbetskraft och resurser (så som sällsynta jordartsmetaller) fortsätter i mindre utvecklade länder. Jenny von Platten, industridoktorand vid RISE, säger att energipolitiken behöver ett större fokus på medborgarna snarare än på byggnader, till exempel, där kostnaden för att renovera energiineffektiva byggnader ofta känns av mest hos låginkomstfamiljer. Därför kan prisvärd och ren energi (Mål 7) inte ses isolerat -  forskningen behöver också beakta effekter på andra hållbarhetsmål, som till exempel jämställdhet och att utrota fattigdom.

Tips för att skriva ansökningar

Bland talare och deltagare sägs Energimyndigheten vara villiga att finansiera djärva och modiga forsknings- och innovationsprojekt. Samarbete med industrin och att följa framtida trender är bara några tips för att forma framtida ansökningar till myndigheten. Som avslutning på workshopen delade Maria Kihl med sig av sina tips för att skriva ansökningar, utifrån sitt perspektiv som granskare för myndigheten.

• Tänk på publiken – Granskarna är inte alltid akademiker, utan inkluderar experter från industrin med olika disciplinära bakgrunder. Framgångsrika ansökningar är kortfattade och logiskt organiserade för en allmän publik.
• Designa för påverkan – Myndigheten prioriterar påverkan och effekt, förutom vetenskaplig kvalitet. Kihl föreslår att man uttryckligen anger forskningens potentiella inverkan, i relation till utlysningen, och utformar påverkansvägar in i forskningsprojektet.
• Utnyttja variationen – Finansierade projekt inkluderar stora och små projekt som spänner över hela innovationsvärdekedjan, till exempel teoretisk forskning samt innovations-, demonstrations-, experiment- och implementeringsprojekt. Därför föreslår Kihl att vara kreativ och utveckla tvärvetenskapliga samarbeten.

Denna workshop arrangerades av NanoLund, BECC och ELLIIT. Workshopserien omkring hållbarhet och de globala målen är ett initiativ av de strategiska forskningsområdena (SFO) och Lunds universitets Hållbarhetsforum.

NanoLund - nano.lu.se
ELLIIT - old.liu.se
BECC - becc.lu.se