Lunds universitet är värd, koordinator och samarbetspartner till många olika forskningsinfrastrukturer, i synnerhet MAX IV och ESS. Medan dessa är betydande och något att vara stolt över, finns det över 230 infrastrukturer registrerade i LU Research Portal. Forskningsinfrastrukturer tar formen av utrustning, tjänster eller samlingar som hjälper forskare att göra avancerade mätningar, dra nytta av visualiseringstjänster eller få tillgång till globala databaser. Under en workshop den 30 mars 2022 blev deltagarna introducerade till olika infrastrukturer som är tillgängliga för forskare vid Lunds universitet. Inbjudna talare presenterade dessa infrastrukturer och visade upp forskningsexempel för att inspirera användningen av dem i relation till vårt klimat, luft, ekosystem, biologisk mångfald och hälsa.

Hybridworkshopen är en i en serie workshops arrangerade av de strategiska forskningsområdena (SFO:er) och Hållbarhetsforum vid Lunds universitet, som syftar till att skapa en plats för att dela erfarenheter, diskutera samarbete och främja djupare reflektion kring hållbarhet.

Läs mer om de strategiska forskningsområdena vid Lunds universitet - lu.se

Forskningsinfrastrukturer

ACTRIS

Aerosol, Clouds and Trace Gases Research Infrastructure (ACTRIS) är en paneuropeisk forskningsinfrastruktur som tillhandahåller data om kortlivade atmosfäriska beståndsdelar. Denna typ av data förbättrar modellernas förmåga att förutsäga hårt väder, dålig luftkvalitet och klimatförändringar. ACTRIS driver observationsplattformar som använder mättekniker för in situ och fjärranalys på fasta och mobila platser i hela Europa och ytterligare relevanta globala platser.

Lär dig mer om ACTRIS, få tillgång till deras data och tjänster - actris.se (på engelska)

ICOS

Integrated Carbon Observation System (ICOS) är en paneuropeisk forskningsinfrastruktur. Tillskillnad från kortlivade atmosfäriska beståndsdelar från ACTRIS, tillhandahåller ICOS data om långlivade växthusgaskoncentrationer i atmosfären, såväl som utbytet av kol – även kallat kolflöde – mellan atmosfären, land och hav. ICOS driver mer än 140 mätstationer i 14 europeiska länder och tillhandahåller en dataportal, verktyg och andra tjänster.

Lär dig mer om ICOS, få tillgång till deras data och tjänster - icos-sweden.se (på engelska)

SBDI

Medan ACTRIS och ICOS producerar data, samlar Swedish Biodiversity Data Infrastructure (SBDI) befintliga data över biologiska mångfald från flera svenska, europeiska och globala källor. Data inkluderar sekvensbaserade observationer, museiexemplar, marina data, data över arkeologisk biologisk mångfald och miljöövervakningsdata. En digital plattform ger tillgång till data, verktyg och andra tjänster. SBDI är värd för olika kurser och utbildningar för att använda data, vilket ofta kräver R eller Python för att bearbeta, samt ett dedikerat supportcenter för att svara på frågor.

Lär dig mer om SBDI, få tillgång till deras data och tjänster - biodiversitydata.se (på engelska)

InfraVis

InfraVis är en ny nationell infrastruktur sedan 2021, med finansiering från Vetenskapsrådet. Denna infrastruktur koordineras av Chalmers högskola, med syftet att möjliggöra vetenskaplig upptäckt genom tillämpning av avancerade visualiserings- och dataanalystekniker. Lunds universitet är ett av de nio svenska universiteten som tillhandahåller sin kompetens inom LU Humanities Lab, LU Virtual Reality Lab, LU Bioimaging Centre, LUNARC, CIPA och AI Lund. Även om InfraVis fortfarande är under utveckling, såg deltagarna stor potential i denna infrastruktur över discipliner, med pilotprojekt som för närvarande efterfrågas.

Läs mer om InfraVis och kontakta LU-koordinatorn vid frågor - microscopy.lu.se (på engelska)

MAX IV-laboratoriet

MAX IV-laboratoriet försöker göra det osynliga synligt, genom att använda röntgenstrålar för att göra avancerad mikroskopi och spektroskopi. Röntgenstrålningen som produceras på MAX IV är av den högsta kvalitet som är tillgänglig för forskare i världen. Röntgenstrålar är en del av det elektromagnetiska spektrumet, med en kortare våglängd än synligt ljus. Det finns olika tekniker som använder absorption, spridning eller diffraktion av dessa strålar när de passerar genom ämnen i experimentutrymmet. Det finns oändliga tillämpningar, till exempel inom biologi, fysik, kemi, såväl som teknik, farmakologi och miljövetenskap. Vid intresse måste man lämna in en ansökan för att kunna bli användare, med utlysningar på återkommande basis.

Läs mer om MAX IV Laboratory - maxiv.lu.se

Förbättra medvetenhet, användning och effekt

En grundläggande egenskap hos många av infrastrukturerna som presenterades är att de är öppet tillgängliga för alla forskare. Därmed stödjer dessa infrastrukturer öppen vetenskap och öppna data. Onlinedatabaser, till exempel ICOS Carbon Portal eller SBDI-plattformen, är tillgängliga för alla forskare. Likaså kan alla forskare använda utrustning och andra instrument, som MAX IV, ofta genom ansökan eller samarbete med infrastruktursamordnaren. Men deltagare gav olika rekommendationer för att förbättra medvetenheten, användningen och påverkan av dessa infrastrukturer för hållbarhet.

Infrastrukturer kan göra mer för att stödja potentiella och befintliga användare av sina resurser. Bland potentiella användare verkar det finnas liten medvetenhet om den tillgängliga infrastrukturen och deras forskningsapplikationer, särskilt bland forskare tidigt i karriären. Därför måste infrastruktursamordnare förbättra synligheten för sina resurser och inspirera användare att se deras nytta. För att göra det föreslog deltagarna att samordnare kan förbättra de system som stödjer kommunikation, tillgång och samordning i samband med deras infrastruktur. Infrastrukturer kan till exempel försöka integrera databaser eller portaler för att minska antalet unika åtkomstpunkter och användarkonton som krävs. Dessutom behövs bättre samordning. Till exempel skulle en applikation kunna ge tillgång till flera eller kompletterande infrastrukturer, såsom mellan strålrören – experimentutrymmet, utrustningen och mötesplatsen – på MAX IV.

Användare kan utnyttja forskningsinfrastrukturer i större utsträckning för att förbättra sitt vetenskapliga bidrag och samhälleliga påverkan. Medan infrastrukturer strävar efter att förbättra sin kommunikation, kräver användningen av dessa resurser viss ansträngning och initiativ från användarna. I allt högre grad dyker sådana initiativ upp bland forskare från discipliner som inte traditionellt förknippas med sådan utrustning. Till exempel kan arkeologer och konsthistoriker använda forskningsinfrastrukturer för att lära sig om gamla byggnadsmetoder eller målningstekniker. Olika discipliner kan inte bara använda dessa infrastrukturer, utan de inbjuder också till multidisciplinära och tvärvetenskapliga samarbeten.

Datahantering, datavärdskap, dataarkivering – frågor som rör data diskuterades relevanta för både infrastrukturer och användare. Flera infrastrukturer använder FAIR Principles for Scientific Data Management and Stewardship – Findable, Accessible, Interoperable och Reusable (FAIR principer för vetenskaplig dataskötsel och -förvaltning – sökbar, tillgänglig, interoperabel och återanvändbar). Sådana vägledande principer syftar till att ta itu med många av de datautmaningar som för närvarande infrastrukturer och deras användare står inför, till exempel felaktiga metadata, missbruk, felaktig framställning och lång livslängd. Med gemensamma utmaningar finns det potential för Lunds universitet att ge utrymme för lärande och utveckling bland forskningsinfrastrukturer, användare och samhälle.

Här finns en lista över de forskningsinfrastrukturer som är registrerade i LUCRIS - portal.research.lu.se

Denna workshop var ett initiativ av de strategiska forskningsområdena (SFO:er) och Hållbarhetsforum vid Lunds universitet, samarrangerat av MERGE och BECC.

MERGE - merge.lu.se
BECC - becc.lu.se