Javascript är avstängt eller blockerat i din webbläsare. Detta kan leda till att vissa delar av vår webbplats inte fungerar som de ska. Sätt på javascript för optimal funktionalitet och utseende.

Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Forskare diskuterade modellering som beslutsstöd

I mitten av juni ägde den tredje workshopen, kopplad till de strategiska forskningsområdenas arbete med de globala hållbarhetsmålen, rum. Workshopen var den andra inom temat Framtidsorienterade metodologier och handlade om hur forskare kan använda modellering som beslutsstöd.

Workshopen var uppdelad i två delar – de första två timmarna var tillägnade tre olika föredrag medan den sista timmen tillägnades gruppdiskussioner och en sammanfattning. Det första föredraget handlade om prognostisk hälsomodellering och hölls av Anna Jöud, docent i epidemiologi. Sedan covid-epidemin började har hon arbetat med att prognostisera, det vill säga försöka beräkna, antalet smittade som behöver vård. Hennes modelleringar har fungerat som en grund för att organisera Region Skånes vård för personer med covid-19. I arbetet har ingått att kommunicera prognoser till både forskare och allmänhet. Hon sammanfattar det senaste året med att det har varit en utmaning, men att det har varit ett spännande år för en epidemiolog och att det verkar som att smittotalet i Skåne är på väg ner.

Det andra föredraget handlade om modellering av industriell utveckling och hölls av Daniel Johansson, skärdataspecialist på Seco Tools. Företaget erbjuder en mjukvara för hantering av dataskärande bearbetning för att ge rekommendationer och optimering av kunders verktygsval och processoptimering. Han talade bland annat om hur dessa tjänster kan användas i en teknisk planering och beslut samt delade sina framtidsvisioner för Secos digitalisering vad gäller skärdatamodellering och hur ett samarbete med den akademiska världen kan se ut.

Den tredje föreläsningen hölls av Mark Brady, docent vid Centrum för miljö- och klimatvetenskap, CEC, och handlade om modellering av markanvändning, biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Han beskriver sig själv som jordbruks- och miljöekonom och använder i sin forskning ekonomiska modeller för att, bland annat, ta reda på hur jordbrukare förväntas reagera på olika förändringar i EU:s gemensamma jordbrukspolitik. En oerhört viktig fråga, då det år 2050 kommer att finnas drygt nio miljarder människor på jorden, är hur mat- och biobränsleproduktionen kan ökas utan att driva på miljöförstörelse och klimatförändringar.

Problemet, enligt Mark Brady, är att om fokus enbart läggs på ett mål, tex ökad biomassa-produktion, kan ett annat mål få stå tillbaka, tex bevarandet av biologisk mångfald. Idag tilldelas EU:s jordbrukare 50 miljarder euro per år, men pengarna är inte tillräckligt öronmärkta att stötta miljömålen, utan stödjer till stor del konventionellt jordbruk. Med hjälp av modellen AgriPolis har Mark Brady undersökt hur sannolikt det är att jordbrukarna kommer att anpassa sin verksamhet till hållbarhetsmålen beroende på den rådande jordbrukspolitiken. Hans forskning visar att det finns stort utrymme för att höja politikens effektivitet och på den vägen styra sektorn mot en ekonomisk och miljömässig hållbar produktion. 

Efter föredragen delades deltagarna in i grupper för att bland annat diskutera vilka risker och möjligheter det finns med de modeller som används inom de strategiska forskningsområdena (SFO:erna) idag, samt hur modellerna kan utvecklas gemensamt. Deltagarna menade att det är viktigt att ha ingående kunskap om de modeller man använder, annars kan det gå väldigt fel och resultat kan misstolkas. En modells tillförlitlighet beror också på hur mycket och vilken data man har och hur den har samlats in. 

Dessvärre är modellering förenat med stora kostnader, vilket begränsar användandet och gör det svårt att få finansiering. Dels tar det tid att validera en modell, dels tar det tid att ansöka om anslag. Eftersom de flesta finansiärer, enligt en av deltagarna, oftast vill testa något nytt är det svårt att söka pengar för något som redan finns och som behöver testas. Ett annat hinder är, enligt deltagarna, att det sällan finns möjlighet att utvärdera modellerna med empiriska data, det vill säga forskare som utvecklar modeller sällan reda på hur de fungerade i verkligheten. Således går det inte att rätta till eventuella fel. 

Diskussionen handlade också om hur viktigt det är att hålla en öppen dialog med användarna av modellresultat som exempelvis journalister så att de får klart för sig vad forskningen handlar om och inte sprider en felaktig bild. Det viktigt att förmedla till användaren vad det är för typ av modell som används för att förstå hur resultaten kan användas. Hur kommunicerar man till exempel att det inte finns någon att skylla på, när prognoser slår fel? Modeller är ett redskap för att hantera en komplex verklighet, men resultat kommer alltid att återspegla de antaganden man utgått ifrån.

Workshopen avslutades med en sammanfattade redovisning av respektive gruppdiskussion. Ett resultat av workshoppen var konstaterandet att det finns många likheter mellan modeller som nyttjas inom olika forskningsområden och även i de utmaningar forskare möter. Ett forum kan därför komma att startas upp för att fortsätta diskussionerna kring hur modeller används som beslutsstöd om tillräckligt intresseunderlag finns. Intresserade är välkomna att kontakta Christina Windmark, Christel Nielsen eller Deniz Koca. 

christel [dot] nielsen [at] med [dot] lu [dot] se
christina [dot] windmark [at] iprod [dot] lth [dot] se

Workshopen arrangerades av de strategiska forskningsområdena SPI, EpiHealth och BECC i samarbete med Hållbarhetsforum. 

SPI - lth.se
EpiHealth - epihealth.lu.se (på engelska)
BECC - becc.lu.se (på engelska)