Ett hållbart campus

Samtalsledare

Helena Hanson, forskare Centrum för miljö- och klimatforskning, CEC

Övriga bordsvärdar

Eir Saemundsdottir, lokalplanerare LU Byggnad
Peter Siöström, universitetslektor vid Institutionen för arkitektur och byggd miljö

Sammanfattning

Elin Henriksson

Vid bordet fanns utöver studenter också bland annat Ulrika Verngren (sektionschef för LU Service), Nikolas Pieta Theofanous (LU:s bostadschef) och Claes Nilén (LU:s miljöchef).

Sammanfattning av workshopen

Det finns redan många bra initiativ för hållbarhet i universitetets byggnader, men dessa skulle kunna kommuniceras mycket bättre, både internt och externt. I dag är det få på universitetet som vet någonting om husen de sitter i. Intern kommunikation kan bidra till en positiv beteendeförändring. Extern kommunikation är ett konkurrensmedel för att locka till sig framtidens studenter och forskare. Universitetet har absolut möjlighet att utföra påverkan externt också, en bläckpatronstillverkare bytte ut några av komponenterna i bläcket för att behålla sin Svanenmärkning till exempel. Många små förbättringar på campus av t.ex. vegetarisk mat, belysning och sopsortering kan tillsammans ge stora effekter.

Kommunikation

Många initiativ för att göra universitetets byggnader mer hållbara finns redan. Alla nybyggnationer och ombyggnationer ska miljöklassificeras från och med nästa år, det möblemang som köps in är av hög kvalitet för att hålla längre, miljön har varit tyngdpunkten vid de senaste renoveringarna på LTH (och så vidare). Men få medarbetare eller studenter vet någonting om husen de sitter i. Det som faktiskt görs kunde nog kommuniceras och åskådliggöras bättre. Om hållbarhetsarbetet kommuniceras internt kan det bidra till en positiv beteendeförändring, tror bordet. Hållbarhet på campus består dels av teknik, dels av beteende. En utmaning är att hitta innehållet/potentialen i husen som är alltifrån 1800-talsbyggen till supermoderna MAX IV. Kanske är man helt ovetandes om att det finns jättebra möjligheter för skypemöten i huset bredvid? Hur kan vi dela utrymmen och hitta mötesplatser?

Lyckas man åstadkomma konsensus i hållbarhetsfrågan, och kommunicera den externt, är det också en oerhörd kraft. Kan LU ligga i spetsen utgör det en konkurrensfördel för att locka till sig framtidens studenter och forskare. Många företag har redan förstått att hållbarhet är ett konkurrensmedel. Den här sektorn (universitetet) kommer också att påverkas, förr eller senare.

Ett bra exempel på kommunikation är LU Services film om sopsortering som riktar sig till utbytesstudenter.

Integration av universitetet i staden

Man kan tänka på campus som en stadsdel och på så sätt integrera universitetet i staden. Att bygga studentbostäder på campus är ett exempel på hur detta kan göras. Säkert finns många nya idéer inom ämnet hållbar stadsplanering att inspireras av.

Akademiska hus håller på att göra en parkeringsutredning. Många tycker att parkeringsplatser ska tas bort.

Börja litet och lokalt

Medlemmarna i nystartade Climate Reality Project har upplevt att det är svårt att hitta lokaler att vara i. Bordet är överens om att universitetet uppifrån ska underlätta för studenterna att engagera sig för exempelvis hållbarhet, och att studenterna borde få större mandat i dessa frågor.

En student var med om att ljudet i en föreläsningssal var sönder i två veckor innan någon fixade det. Med exempelvis en app skulle man kunna göra det enkelt för studenter och medarbetare att rapportera diverse avvikelser eller synpunkter. Sådana appar har testats av bland andra Stockholm och Göteborgs stad. Går man förbi en trasig lampa när man är ute på sin kvällspromenad kan man ta ett foto på den i appen. Studenterna rör sig runt omkring på campus och vet vad som fungerar och inte. Man kan gärna kombinera en bredare kanal för alla studenter med en smalare, för exempelvis studentrepresentanter som vill engagera sig lite extra (som exempelvis finner det relevant för sin utbildning).

LU fick CANON i Holland att ändra någon komponent i sitt bläck för att fortfarande vara Svanenmärkta. Bordet tar det som ett exempel på hur universitetet kan utföra påverkan.

När studenterna vill förändra något kan de vända sig till kårerna, eller husprefekten, och föra in frågan på dagordningen på alla, alla, alla möjliga möten.

Kom ihåg att många små steg kan leda lika långt som ett stort steg.

Mat och kaffe

Utbytesstudenterna har reagerat på att det används så mycket pappersmuggar på campus. Även när studenterna sitter kvar på ett café och dricker kaffe används i regel engångsmugg. Bordet tycker att det vore rimligt att ta ett par kronor extra betalt för varje mugg. Någon lyfter att det kanske behöver finnas möjlighet att diska om man ska ta med sig sin egen mugg. En annan har kommit på att mugg med lock löser problemet med kaffespill i väskan.

Någon har också lagt märke till att vattenkranarna på många ställen är för låga för att det ska gå att fylla på sin vattenflaska.

Skulle det gå att få organisationer som tar hand om överbliven mat att sälja klimatsmarta luncher på campus?

Policys, rutiner och andra dokument

Miljöchefen fick inte igenom att bara ha vegetarisk mat på den stora jubileumsfesten. Varför? Och varför är det så mycket lättare att komma överens om att universitetet ska köpa el från förnybara energikällor, trots att det är dyrare?

Miljöchefens upplevelse är att det är lättare att samarbeta med institutionerna om t.ex. kemikaliehantering, som de ofta har mycket bra koll på, än vissa andra delar inom hållbarhet. Återigen är maten en sådan sak som är svår att styra. Miljöchefen tror att det fortfarande behövs mer tid att diskutera frågorna. Andra tror att det bara är att göra det, med en JUST DO IT-attityd, och utan att göra det till en så stor grej. Initiativ som att ha en helt vegetarisk dag i veckan bidrar till att göra vegetariskt till det normala. Poängen är att påverka de som aldrig annars tittar åt det vegetariska.

Bordet känner till att caféerna på campus drivs av privata aktörer (eller i vissa fall studenter). Bostadschefen lyfter att det trots det är möjligt att skriva en miljö- eller hållbarhetspolicy som ska gälla alla.

Alla institutioner borde göra varsin hållbarhetsredovisning (även om de inte måste). Det skulle bidra till att synliggöra vad som faktiskt görs och vad som kan förbättras. Det kan t.ex. vara så att man inser att man ligger långt efter andra institutioner eller andra universitet och i så fall används hållbarhetsredovisningen för att erkänna just det.

Genomgående för systematiskt hållbarhetsarbete, standarder, listor med ”performance indicators” och liknande är att de kräver en hel del tid för att sköta (genomföra och underhålla). Det är helt enkelt en fråga om resurser, kommer bordet fram till. Någon lyfter att tid kan vara minst lika svårt att förhandla om som pengar. Kanske är det därför så lite görs, jmf. med vad som skulle kunna göras. Dessutom är LU en så fantastiskt stor organisation vilket också är en utmaning.

Några konkreta förslag som kom fram under workshopen

• utbilda alla som använder LUs servicebilar i ecodriving
• logga hur mycket papper som printas och låt fakulteterna tävla sinsemellan om vem som kan printa minst minska antalet parkeringsplatser
• inför en vegetarisk dag i veckan, poängen är att göra vegetariskt till det normala
• inför en app i vilken man kan skicka in bilder på saker som inte fungerar, studenter rör sig runt omkring på campus och vet (har testats i andra svenska städer)
• öka möjligheterna att dela utrymmen och hitta mötesplatser, kanske är man helt ovetandes om att det finns jättebra möjligheter för skypemöten i huset bredvid?