Återbruk istället för slit och släng
Skrivbord, kontorsstolar, stolar och bord i undervisningssalar och studielokaler – det är en stor mängd möbler som hanteras på Lunds universitet varje år. Klimatpåverkan från utrustningen står för en stor del av det totala klimatavtrycket. Inom LU Byggnad arbetar man för att främja återanvändning och återvinning av fler möbler.
– Det är viktigt att göra rätt val när man köper in nya möbler, de ska hålla för både handens och ögats slitage, säger Carolina Rijpma, projektledare inom inredning på LU Byggnad. Hon arbetar med att stötta universitetets verksamheter med att köpa in rätt möbler och avgöra vad som går att reparera eller återbruka. Som exempel nämner hon ett inredningsprojekt på Campus Helsingborg där man valt att köpa in designklassiker i trä till ett högre pris än billiga plaststolar. Med över tio års garanti från leverantören och möjlighet att renovera stolen i framtiden är det ändå ett bättre alternativ både ur ekonomiskt och miljömässigt perspektiv. Det kan också handla om saker som att köpa bordsstativ som går att justera för olika bredder. Då behöver man bara byta bordsskiva om förutsättningarna på kontoret ändras.
Det finns många äldre möbler på universitet i bra kvalité som är värda att restaurera. Nyligen har 1300 stolar av modellen 91:an lackerats och klätts om i Dalby. Stolen formgavs ursprungligen av Lindau & Lindecrantz för Lammhults redan 1979 och gjordes för Arvidsjaurs regemente, namngiven efter seriefiguren 91:an. Universitets stolar är över 20 år gamla och kan nu leva länge till. Carolina menar att det är en bra modell som passar i studiemiljöer, med en estetik som håller över tid och en kvalité som tål många tentapluggande studenter. De nyrenoverade stolarna står på Campus Helsingborg och Studiecentrum på LTH, och även i M-huset när det är färdigrenoverat. Det finns också många exemplar av böjträstolar som är över 40 år gamla som fortfarande går att använda. 2019 renoverades Wien-stolar från Gemla som levererades 1980 enligt datumstämpeln. Nytt skinn på sitsen och ny lackering gjorde stolarna som nya. Kan de hålla 40 år till?
En av utmaningarna med ett mer resurseffektivt användande av möbler är enligt Carolina Rijpma att universitetet är decentraliserat och ingen gemensam inventering finns. Det gör det svårt att flytta runt möbler mellan olika verksamheter och många bra möjligheter att återanvända befintliga möbler går till spillo. Kunskapen om hur man återbrukar och renoverar möbler måste också prioriteras. Nya riktlinjer för verksamheterna är något som Carolina och hennes kollegor kommer att arbeta med framöver. Via Kammarkollegiet finns nya ramavtal för cirkulära möbelflöden som ska underlätta möjligheterna att renovera, sälja och köpa begagnade möbler för universitetet.
Tips för hållbar möbelanvändning
- Håll er till enhetliga möbler! Det är trevligare visuellt och gör det lättare vid renovering.
- Se över egna lager i första hand. Och se vad som finns att köpa begagnat innan ni köper nytt. Det handlar inte om att plocka ihop diverse möbler från en loppis, det finns avtal med företag som säljer bra begagnade kontorsmöbler.
- Släng inte möbler som går att renovera!
- Om ni måste köpa in nya möbler, köp det som håller under lång tid och går att renovera i framtiden.
- Köp flexibla möbler som går att anpassa efter ändrade förutsättningar, till exempel bordsstativ som går att justera i olika storlekar.
- Sälj möbler som ni inte behöver längre istället för att slänga.
- Ta hjälp av experter! Kontakta LU Byggnad om du behöver stöd.
Mer om kontorsmöbler
- Produktionen av kontorsmöbler i Sverige släpper ut motsvarande 150 000 ton koldioxid per år. Kontorsmöbler håller i genomsnitt i 30 år, men används enligt branschen bara några år. Källa: Upphandlingsmyndighetens webbplats
- Varor och utrustning står för en tredjedel av universitetets samlade klimatavtryck (normalår innan coronapandemin).
Läs mer på sidan om universitetets klimatavtryck - Om universitetets nya ramavtal för cirkulära möbelflöden på avropa.se