Miljörelaterad hälsa

Förutsättningarna för en god miljörelaterad hälsa varierar kraftigt mellan olika befolkningsgrupper. Denna aspekt, ”environmental equity”, betonas internationellt, men även i Sverige av bland annat Malmökommissionen om hälsans sociala determinanter vad gäller till exempel extrem trångboddhet och exponering för luftföroreningar.

Det finns en stark tvärsektoriell aspekt vad gäller dessa frågor, en strävan att beakta detta inkluderas internationellt i den generella policyn ”Health in all”. I Sverige är det tydligt att miljöfrågor, folkhälsofrågor och fysisk planering behöver kopplas ihop på ett tydligare sätt för att undvika målkonflikter.

Forskningen bedrivs utifrån exempelvis enkäter och nationella register, samt biobanker som täcker breda delar av befolkningen, men också genom fältstudier av grupper som valts ut på grund av en specifik exponering eller som är speciellt sårbara för miljögifter.

Luftföroreningar

Effekter av människors exponering för luftföroreningar i yttre miljö, framför allt från vägtrafik, studeras i epidemiologiska och experimentella studier, liksom hur dessa föroreningar kan mätas i miljön och hur de deponeras i luftvägarna. Vårt vardagsliv genererar också en exponering för luftföroreningar i inomhusmiljön.

Forskningen vid Lunds universitet handlar om:

• Astma
• KOL
• Hjärtinfarkt
• Stroke
• Effekter på graviditet och foster
• Karaktärisering och effekter av nya ”gröna” drivmedel
• Exponering för luftföroreningar från matlagning, rengöringsmedel och fuktskadade bostäder

Buller

Exponering för störande nivåer av trafikbuller är vanlig i befolkningen och problematiken är central i samhällsdebatten kring den fysiska planeringen.

Vid Lunds universitet handlar forskningen om:

• Effekter på hjärt-kärlssystemet
• Störning av vardagliga aktiviteter
• Skillnad i störning mellan trafikslag
• Effekter av så kallad tyst sida.

Giftiga metaller

Det finns en utbredd exponering för låga halter av giftiga metaller i befolkningen. Förfining av miljökemisk och epidemiologisk analytisk teknik har gjort det möjligt att urskilja exponering och effekter vid mycket låga nivåer, liksom vilka grupper som är mest sårbara.

Forskningen vid Lunds universitet handlar om:

• Risk för benskörhet hos kvinnor vid bakgrundsexponering för kadmium
• Påverkan hos foster och barn för bakgrundsexponering av bly

Långlivade miljögifter

Miljögifter som har låg nedbrytbarhet i miljön, ofta ansamlade i levande organismer, ger hälsoeffekter vid låga nivåer. En del av dessa miljögifter är förbjudna och minskar nu i miljön, medan andra tillkommer (bland annat flamskyddsmedel).

Forskningen vid Lunds universitet handlar om:

• Effekter på fertilitet och graviditet
• Effekter på barns utveckling
• Risk för endokrin sjukdom

Bekämpningsmedel

Exponering för bekämpningsmedel ger vid höga nivåer ett flertal olika negativa hälsoeffekter, medan effekter av lägre exponering är oklar.

Forskningen vid Lunds universitet handlar om:

• Hur exponering för olika bekämpningsmedel kan övervakas
• Hälsoeffekter av exponering för bekämpningsmedel

Gröna miljöer

Mycket talar för att vissa kvaliteter i den grönska som finns nära våra bostäder har en hälsofrämjande effekt, sannolikt främst genom att stärka vår återhämtning efter stress och gynna vardaglig fysisk aktivitet.

Forskningen vid Lunds universitet handlar om:

• Hur gröna miljöer påverkar hälsan
• Epidemiologiska studier av gröna miljöers hälsoeffekter
• Experimentella studier av gröna miljöers hälsoeffekter

Genetisk miljömedicin

Syftet är att identifiera hur miljön kan ge skador på den genetiska koden, vilket i sin tur kan ge cancer och effekter på reproduktionsförmågan. En ytterligare del av arbetet är att identifiera människor som på grund av sin genetiska bakgrund är synnerligen känsliga att utveckla miljörelaterade sjukdomar.

Spatial epidemiologi

Med moderna epidemiologiska metoder och användning av geografiska informationssystem kan utbredningen av ohälsa och dess bestämningsfaktorer kartläggas detaljerat i tid och rum. Avancerad modellering av exponering kombineras med individdata från register och folkhälsoenkäter. Metoderna används bland annat i studier av trafikens hälsoeffekter, gröna miljöer och pendling.