Om ekosystemtjänster

Konceptet ekosystemtjänster har de senaste åren börjat användas flitigt av både forskare och myndigheter för att beskriva hur människors välfärd beror av hur ekosystemen fungerar. Genom att beskriva ekosystemens bidrag till vår välfärd med ett tydligt begrepp som ekosystemtjänster, fokuserar man på att vi måste förvalta ekosystemen och dess processer på ett hållbart sätt.

Ett sätt att generellt beskriva ekosystemtjänster är ”ekosystemens direkta och indirekta bidrag till människors välbefinnande”. De direkta tjänsterna är sådana vi direkt utnyttjar, till exempel föda och bränsle. De indirekta tjänsterna är alla de underliggande ekosystemprocesser som krävs för att dessa direkta tjänster skall produceras, som näringsämnescirkulation och pollinering.

Baserat på internationellt arbete om hållbar utveckling i den så kallade ”Millenium Ecosystem Assessment”, har Sverige i en statlig utredning föreslagit följande definition och beskrivning av ekosystemtjänster:

Försörjande ekosystemtjänster

är de varor som produceras av ekosystem, till exempel mat, vatten, trä och fiber.

Reglerande ekosystemtjänster

är nyttan människor har av ekosystemfunktioner som påverkar miljöfaktorer som till exempel klimat, översvämningar, nedbrytning av organiskt material, kontroll av sjukdomar samt pollinering av våra grödor.

Kulturella ekosystemtjänster

innefattar skönhet, inspiration, rekreation, biologisk mångfald och andra värden som bidrar till vårt välbefinnande.

Stödjande ekosystemtjänster

är grundläggande funktioner i ekosystemen som är en förutsättning för alla de andra ekosystemtjänsterna, bland annat markstruktur, bördighet, fotosyntes och biogeokemiska kretslopp.