Om ekosystemtjänster
Konceptet ekosystemtjänster har de senaste åren börjat användas flitigt av både forskare och myndigheter för att beskriva hur människors välfärd beror av hur ekosystemen fungerar. Genom att beskriva ekosystemens bidrag till vår välfärd med ett tydligt begrepp som ekosystemtjänster, fokuserar man på att vi måste förvalta ekosystemen och dess processer på ett hållbart sätt.
Ett sätt att generellt beskriva ekosystemtjänster är ”ekosystemens direkta och indirekta bidrag till människors välbefinnande”. De direkta tjänsterna är sådana vi direkt utnyttjar, till exempel föda och bränsle. De indirekta tjänsterna är alla de underliggande ekosystemprocesser som krävs för att dessa direkta tjänster skall produceras, som näringsämnescirkulation och pollinering.
Baserat på internationellt arbete om hållbar utveckling i den så kallade ”Millenium Ecosystem Assessment”, har Sverige i en statlig utredning föreslagit följande definition och beskrivning av ekosystemtjänster:
Försörjande ekosystemtjänster
är de varor som produceras av ekosystem, till exempel mat, vatten, trä och fiber.
Reglerande ekosystemtjänster
är nyttan människor har av ekosystemfunktioner som påverkar miljöfaktorer som till exempel klimat, översvämningar, nedbrytning av organiskt material, kontroll av sjukdomar samt pollinering av våra grödor.
Kulturella ekosystemtjänster
innefattar skönhet, inspiration, rekreation, biologisk mångfald och andra värden som bidrar till vårt välbefinnande.
Stödjande ekosystemtjänster
är grundläggande funktioner i ekosystemen som är en förutsättning för alla de andra ekosystemtjänsterna, bland annat markstruktur, bördighet, fotosyntes och biogeokemiska kretslopp.
Synteser och rapporter
Centrum för miljö- och klimatforskning har gett ut flera rapporter som handlar om ekosystemtjänster.
Synteser och rapporter på cec.lu.se