Cambridge och Lund i nytt samarbete för klimatlösningar
Forskare och studenter från University of Cambridge och Lunds universitet möttes på årets hållbarhetskonferens med ett gemensamt mål: att utveckla ny tvärvetenskaplig kunskap och skala upp de lösningar som redan finns på vår tids akuta kriser – från klimatförändringar och kollapsande ekosystem till en energisektor i omställning.
– Problemen är så komplexa att vi måste arbeta tillsammans och över ämnesgränserna, säger professor Nazia M Habib, University of Cambridge.
Under tisdagen samlades omkring 120 forskare, studenter och deltagare från näringsliv och offentlig sektor i de historiska lokalerna i AF-Borgen i Lund för att diskutera vår planets framtid. Ytterligare ett åttiotal deltog digitalt.
Konferensen, med titeln Breaking barriers to climate solutions, arrangerades för femte gången av Hållbarhetsforum vid Lunds universitet. Denna gång skedde det i universitetets stjärnglans av en förstaplats i världsrankningen för hållbarhet och med ett helt nytt samarbete med Cambridge Zero, University of Cambridges samlade initiativ för klimatforskning.
Lunds universitets vicerektor Per Mickwitz, med ansvar för bland annat hållbarhetsfrågor, öppnade konferensen med att konstatera det dystra läget på miljöfronten, men också med en optimism om att förändring är möjlig. När människor världen över så småningom kräver omställning måste det finnas kunskap och utbildade studenter som kan tackla utmaningarna, betonade han.
Från råmaterial till till industrins omställning
Lars J Nilsson, professor i miljö- och energisystem vid LTH, forskar om industrins omställning till en fossilfri framtid. Han var dagens första huvudtalare och lyfte bland annat problemet med kritiska råmaterial och våra beroenden av dem, vilket hänger samman med utvecklingen av ny teknik såsom elbatterier. Här behövs forskning för att förstå utvecklingen och dess konsekvenser, menade han. Han talade också om industrins växande utsläpp, om grönt stål och hur det blir allt viktigare med materialeffektivitet, cirkulära materialflöden, energieffektivisering och elektrifiering.
Lunds universitet har omkring 900 forskare inom klimat- och hållbarhetsområdet, och Lars J Nilsson konstaterade att det vore fint med gemensamma initiativ tillsammans med Cambridge. På en publikfråga om de tre främsta problemen att fokusera på i ett sådant samarbete nämnde han exempelvis petrokemikalier, inklusive plast, kritiska mineraler och råmaterial samt framtidens kraftsystem för de datacenter som byggs till följd av den pågående AI-revolutionen.
Juridikens roll och tidspress
Dagens andra huvudtalare, Harro van Asselt, professor i klimatjuridik vid University of Cambridge, belyste juridikens roll som både en del av problemet och en del av lösningen på kriserna för klimatet och den biologiska mångfalden. Han konstaterade att lagförändringar tar tid. Ett av problemen med FN:s klimatförhandlingar är att de bygger på konsensus, där den som vill åstadkomma minst ofta styr utkomsten, och svårigheten att sedan implementera det länderna har kommit överens om.
– Vi pratar i dag om hur vi ska skapa en hållbar framtid, men vi har inte lyxen av tid längre. Vår tid håller på att rinna ut, inflikade Hannah Bickel, student i humanekologi.
Tvärvetenskap och nya perspektiv
Konferensen innehöll presentationer, paneldebatter och separata sessioner med teman som energiomställning, klimat och biologisk mångfald, anpassning, förluster och skador, och hur vi kan förstå framtida risker i ett föränderligt klimat och samhälle. Det handlar mycket om att införa och skala upp alla de lösningar som redan finns.
– Det här är en fin möjlighet att mötas över ett flertal discipliner i Europa. Jag ser en större öppenhet för inte bara tvärvetenskapliga samarbeten utan också transdisciplinära, där vi även behöver utbilda den unga generationen för att hitta lösningar på våra samhällsproblem, säger professor Nazia M Habib, grundare och forskningschef för Centre for Resilience and Sustainable Development vid University of Cambridge.
Vid flera tillfällen under dagen nämndes vikten av att ta med många perspektiv för att lyckas med en omställning av samhället. Från publiken framfördes exempelvis att psykologi behöver bli mer integrerat i forskningsprojekten, eftersom förändring börjar inifrån oss själva.
Deltagaren Erik Brandstedt, lektor i mänskliga rättigheter och docent i praktisk filosofi, såg fram emot att hitta samarbetspunkter med Cambridge i frågor kring klimatförändringar och klimatpolitik.
– Det skulle till exempel kunna handla om energiomställning och hur vi kan skapa en rättvis sådan omställning. Jag hoppas att de humanistiska perspektiven kan få plats där, säger han.
Inspirerande möten och framtida projekt
I minglet mellan sessionerna var det många deltagare som framhöll att det var inspirerande att få så många olika ingångar till utmaningarna och att det var en varm och öppen atmosfär på konferensen, som inbjöd deltagarna att engagera sig och ställa frågor.
Tisdagens hållbarhetskonferens följdes av en gemensam workshopdag under onsdagen med fokus på att hitta nya samarbetsformer och söka finansiering till forskningsprojekt. Thomas Northcote, Head of Development for Europe vid Cambridge, var entusiastisk inför onsdagens workshoppar.
– Samarbetet mellan Cambridge och Lund och gemensam fundraising känns spännande. Jag har förhoppningar om nya idéer där vi också kan samarbeta med aktörer i Skandinavien, vilket är ett nytt område för oss.
Länk till konferens-sidan för mer information om programmet och talarna | sustainability.lu.se