Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Tankar från Hållbarhetsveckan: Vad händer med våra bin?

Idag är det nästan 8 miljarder människor runt om i världen som behöver mat varje dag. I takt med att befolkningen har ökat har också matproduktionen ökat dramatiskt. Detta genom ett mer effektiviserat jordbruk. Det har dock skapat problem för våra små vänner som ska hjälpa oss att pollinera skördarna som sedan blir till vår mat.

Henrik Smith, professor i zooekolog vid Lunds universitet, har forskat på varför våra bin försvinner och hur detta påverkar oss. Under Hållbarhetsveckan bjöd Lund universitets Hållbarhetsforum, Naturskyddsföreningen i Lund och Lunds Stadsbibliotek tillsammans in till föredraget om de försvinnande bina.
Blomremsa i odlingslandskap. Foto: Albin Andersson.
Blomremsa i odlingslandskap. Foto: Albin Andersson.

Henrik Smith menar att det inte endast är mängden bin som har minskat i Europa de senaste decennierna utan även andra insekter. Mängden fåglar har också minskat.  Bland annat finns det undersökningar som visar på att ca 75 procent av de flygande insekterna i Tyskland har försvunnit sedan 1989. Dock är kunskapen bristfällig angående vilka arter som är mest drabbade.

Vid en närmare titt visar det sig att också bina är drabbade. De så kallade vilda pollinatörerna har minskat både i mängd men också i antalet arter. Framförallt finns det forskning som visar att de bin med långa tungor nästintill försvunnit, vilket innebär att det idag främst finns humlor med korta tungor vilket har inverkan på vilka blommor de kan samla nektar från.

Henrik Smith menar den största orsaken till minskningen av bin är det allt mer effektiviserade och homogena jordbruket som idag tillämpas.  Många av binas naturliga habitat finns inte längre i samma utsträckning som tidigare, vilket har gjort att många arter inte klarar sig. Dessutom påverkas de vilda bina negativt av den konkurrens som finns gentemot de odlade honungsbina. Bina kommer också att påverkas av klimatförändringarna, men däremot är det ännu för tidigt att säga hur.

Bristen på bin och pollinatörer kommer att tvinga oss till att hitta alternativa sätt att pollinera våra skördar, om vi inte lyckas få tillbaka våra bin. Detta kan i sin tur leda till dåliga skördar och därmed brist på mat. Henrik Smith berättar att till en början kommer bristen på bin främst skapa problem i de tropiska områdena, där stora delar av vår mat odlas. Det är dessutom områden med en stor befolkning. 

Vad kan vi då göra? Henrik Smith menar att vi måste bli bättre, eller kanske sämre, på att ta hand om våra åkrar och odlingar. Bin kräver tillgång till blommor, detta innebär att stora arealer av ängar och hagar är positivt, liksom ogräs som ofta är populärt bland våra pollinatörer. Genom att låta naturen bli lite mer vildvuxen kan många bin räddas. Detta gör att vi får ”gratis” hjälp att pollinera våra skördar och dessutom bidrar vi till det kulturarv som vår artrikedom innebär.

Text: Ellen Jonsson, studentreporter under Hållbarhetsveckan 2018

Senaste nyheter

2019-02-04

Klimatupprop kräver halverade utsläpp på LU

Klimatupprop kräver halverade utsläpp på LU
2018-11-21

Lundaforskare berättar om nya Formasprojekt: från kärlek till nanoplaster

Lundaforskare berättar om nya Formasprojekt: från kärlek till nanoplaster
2018-06-13

Forskare granskar klimatpolitiken

Forskare granskar klimatpolitiken
2018-06-13

Kvalitetsäkrade data om klimatet från ICOS Sweden

Kvalitetsäkrade data om klimatet från ICOS Sweden
2018-06-08

Transportlösningar i en klimatanpassad stad

Transportlösningar i en klimatanpassad stad

Lunds universitets hållbarhetsforum
Sölvegatan 37
223 62 Lund

contact [at] sustainability [dot] lu [dot] se