Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Nya hållbara vindar i modebranschen

Konsumenterna kräver allt billigare kläder samtidigt som fler blir medvetna och tänker om: second hand istället för ”fast fashion”. Klädföretagens hållbarhetsproblem handlar ofta om komplicerade leverantörskedjor – och konsumenternas krav. Men tillsammans kan konsumenter, före­tag och politiker ändra på mode­branschen, menar Johan Jansson och Jens Hultman, forskare i företagsekonomi.
leverantörskedjor i modebranschen
Illustration: Catrin Jakobsson

Varje svensk köper i snitt över tio kilo nya kläder per år – cirka femtio plagg. Kläder är något av de mest miljöbelastande som vi använder i vår vardag. De kläder vi köper importeras från mer än hundra länder. Produktionskedjorna är komplexa. Råvaran till textilfibrerna kan odlas i ett land, förädlas till fibrer och tyg i ett annat och plagget sys i ett tredje, för att slutligen säljas över hela världen. 

Hur kan företag säkra att tillverkningen av kläder inte förstör miljön och att arbetsvillkoren är acceptabla? Och vad kan vi som konsumenter göra? Det är frågor som forskarna Jens Hultman och Johan Jansson vid Ekonomihögskolan undersöker.

– De större klädesföretagen har ofta ett par hundra leverantörer, vilka i sin tur har en mängd underleverantörer. Ju längre bak i kedjan man kommer desto mindre insyn och kontroll har handeln, säger Jens Hultman, som i sin forskning tittar just på hur företag kan skapa hållbara leverantörskedjor.

Jens Hultman forskar om globala leverantörskedjor, e-handel m.m.
Jens Hultman forskar om globala leverantörskedjor, e-handel m.m.

De tips han ger till företag är öppenhet och samarbete med leverantörer. När medierna sätter sökarljuset på oschyssta förhållanden i textilbranschen handlar det många gånger om att underleverantörer inte har följt de avtal som finns högre upp i leverantörskedjan. Att vara närvarande lokalt är därför också viktigt för att på plats kunna granska verksamheten. 

– Företag som inte arbetar förebyggande med de här frågorna hamnar lätt i ett läge där de hela tiden måste ”släcka bränder”, något som i längden brukar kosta mycket mer än att göra rätt från början. De företag som lyckas bäst med sitt CSR-arbete* har arbetat i utvecklingsländer under en längre tid, ställer krav och kontrollerar i flera led och samarbetar med ideella organisationer som driver frågor kring miljö, djurhälsa och mänskliga rättigheter, säger Jens Hultman.

Johan Jansson forskar bl.a. om gröna affärsmodeller i textilbranschen. Han pekar på att det är ett stort gap mellan attityd och beteende, både hos konsumenter och företag.

– Varför tycker många människor till exempel att det går bra att sova på begagnade sängkläder på ett hotell eller att hyra festkläder, men inte att köpa second hand eller hyra vardagskläder? Idag slängs också mycket kläder – åtta kilo per person och år i Sverige. I många fall bara för att de är omoderna. 

En av de största utmaningarna textilbranschen står inför är att skapa mer resurssnåla flöden, inte minst för råvaran till textilfibrerna. Det handlar dels om nya affärsmodeller för återbruk men också nya tekniker för att återvinna textilier, vilket är svårt idag eftersom de ofta består av många olika material som blandats med varandra. Det handlar om syntetiska fibrer, för det mesta av fossilt ursprung, tillsammans med bomull eller i vissa fall andra material av naturfibrer. 

Trenden med ”fast fashion” och konsumenternas krav på allt billigare kläder och webbhandel, gör att tillverkarna pressas hårt ekonomiskt, samtidigt som allt fler kräver att de ska vara miljömässigt hållbara.

Johan Jansson
Johan Jansson forskar bl.a. om gröna affärs­modeller i textilbranschen. Foto: Kennet Ruona

– Med den tidspress som gäller idag blir ofta hastigheten att leverera det allra viktigaste för leverantörerna. Då kan hållbarheten lätt komma i andra hand, säger Johan Jansson och förklarar vidare:

– Det som vi tolkar som leverantörens fel eller problem kanske i praktiken beror på vårt sätt att konsumera.

Men vad kan då företag och vi konsumenter göra?

– Det gäller att inte lägga allt ansvar varken på konsumenterna, företagen eller politikerna. Vi måste samarbeta och våga lyssna på dem som driver frågorna framåt och belöna de företag som faktiskt bidrar till förändring. Genom att vara öppen med problem är det lättare att hitta lösningar. Och det kan i sin tur leda till att en hel bransch i förlängningen förändras, säger Johan Jansson.

Text: Nina Nordh

ill: Catrin Jakobsson

*CSR = Corporate Social Responsibility, dvs. ansvarsfullt företagande.

Hållbart mode – 7 tips på saker du själv kan göra:

  1. Köp färre nya kläder och använd de kläder som redan finns i garderoben.
  2. Köp hellre second hand, byt, hyr osv. än att köpa nytt.
  3. Släng inte kläder som går att använda – sälj eller ge bort i stället.
  4. Uttjänta och trasiga kläder funkar utmärkt som disk- och städtrasor, eller varför inte som ”svettrasa” på gymmet istället för en massa papper?
  5. Tvätta endast när det är absolut nödvändigt. Tvätta vid låg temperatur och minska mängden tvättmedel, det blir rent ändå och kläderna håller längre.
  6. Om du skall köpa nytt: Fråga i butiken vad som är miljöbäst, var det tillverkas och hur du bäst tar hand om kläderna. Välj kläder som håller länge och som är miljömärkta.
  7. Saker att undvika: Kläder med glitter, silverjonbehandlade kläder och PFAS/högfluorerade ämnen.

Källa: Johan Jansson, Ekonomihögskolan i Lund.

Vägen mot grönare affärsmodeller i textilbranschen

Läs en publikation från 2017 av Herman I. Stål1, Umeå universitet och Johan Jansson, Lunds universitet:

Sustainable Consumption and Value Propositions: Exploring Product–Service System Practices Among Swedish Fashion Firms

7 tips för hållbart företagande:

  1. Lyssna på och samarbeta med ideella organisationer som driver hållbarhetsfrågor inom er bransch.
  2. Lägg kraft på att utveckla samarbete med era leverantörer i hållbarhetsarbetet. En kedja är inte starkare än den svagaste länken.
  3. Var lokalt närvarande där ni köper era produkter. Kontroll kräver kontinuitet och närvaro.
  4. Granska inte bara era leverantörer, utan även deras underleverantörer. Identifiera risker och följ upp de marknader och kedjor som är särskilt kritiska.
  5. Minska antalet leverantörer. Det ger högre volymer och ni kan bygga mer långsiktiga relationer.
  6. Våga ta kritiska beslut och var öppna med det ni gör. Lämna leverantörer och marknader som inte lever upp till era krav.
  7. Ha större framförhållning gentemot leverantörerna för att ge dem möjlighet att leverera på ett hållbart sätt.

Källa: Jens Hultman, Ekonomihögskolan i Lund

Senaste nyheter

2019-02-04

Klimatupprop kräver halverade utsläpp på LU

Klimatupprop kräver halverade utsläpp på LU
2018-11-21

Lundaforskare berättar om nya Formasprojekt: från kärlek till nanoplaster

Lundaforskare berättar om nya Formasprojekt: från kärlek till nanoplaster
2018-06-13

Forskare granskar klimatpolitiken

Forskare granskar klimatpolitiken
2018-06-13

Kvalitetsäkrade data om klimatet från ICOS Sweden

Kvalitetsäkrade data om klimatet från ICOS Sweden
2018-06-08

Transportlösningar i en klimatanpassad stad

Transportlösningar i en klimatanpassad stad

Lunds universitets hållbarhetsforum
Sölvegatan 37
223 62 Lund

contact [at] sustainability [dot] lu [dot] se