Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Naturvård och klimatanpassning av skogen går hand i hand

Klimatet förändras och påverkar redan idag våra skogar. I en rapport från Mistra-SWECIA, ett forskningsprojekt som pågått i åtta år och nyligen avslutats, beskrivs både de risker och de möjligheter som klimatförändringarna innebär för Sveriges del.
skog
Foto: Wikimedia Commons, TS Eriksson.

– Det finns många olika vägar att klimatanpassa sin skog, säger Anna Maria Jönsson. Hon är växtekolog och lektor vid INES, Institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskaper, Lunds universitet.

– Från början i projektet trodde vi att det skulle bli lättare att peka ut konkreta lösningar för klimatanpassning av den svenska skogen, men vi har märkt att det snarare handlar om att ge skogsägarna kunskap om riktningen på förändringarna, tillägger Fredrik Lagergren, också forskare vid INES och med en bakgrund som jägmästare.

Ett stort ansvar ligger på skogsägarna

Både Anna Maria och Fredrik lyfter fram att det ligger ett stort ansvar på de enskilda skogsägarna att klimatanpassa sitt skogsbruk.

– Det handlar om att fundera på vad man vill med sin skog, säger Anna Maria Jönsson. Och att anpassa skötseln till de lokala förutsättningarna. Det är många beslut som tas för att sköta ett enskilt bestånd, och skötseln av ett bestånd kan få effekter i omgivande bestånd. Ett landskapsperspektiv är därför värdefullt för att förstå hur många enskilda beslut tillsammans påverkar det framtida skogstillståndet och möjligheten att bevara biologisk mångfald. För att få en överblick över åtgärder och hänsynstaganden som kan vara aktuella har vi tagit fram en checklista (se figur 1 nedan).

Figur: Checklista för klimatanpassning på beståndsnivå

Figur 1: Checklista för klimatanpassning på beståndsnivå (klicka på bilden för att öppnas upp som ett word-dokument i en större version). Den övre raden innehåller skötselaspekter som påverkar skogen och skogsekosystemet i ett längre tidsperspektiv, och där information om framtida klimatförhållanden kan påverka hur skötseln utformas. Nedre raden listar åtgärder där utfallet kan påverkas av väderleksförhållanden. För dessa behövs inte lika lång framförhållning, men klimatförändringar kan påverka sannolikheten för att en viss vädersituation uppstår, vilket i sin tur påverkar risken för angrepp av skadegörare och väderleksrelaterade skador. Källa: Syntesrapport från Mistra-SWECIA 2015, Klimatanpassat skogsbruk: drivkrafter, risker och möjligheter, kapitel 4.

Både risker och möjligheter

Hur ser då framtiden ut för det svenska skogsbruket ut? Hur påverkar klimatförändringarna vår skog? Fredrik Lagergren beskriver en framtidsbild som både är positiv och negativ:

– Om vi tittar på skogen i ett femtioårigt perspektiv tror vi att tillväxten kommer att öka i vårt land, säger Fredrik Lagergren. Det handlar om att det varmare klimatet ger en längre vegetationssäsong. Samtidigt ökar risken för skadeinsekter och avsaknad av tjäle i marken kan också göra att träden lättare välter i samband med stormar.

I sin forskning har Anna Maria Jönsson bland annat undersökt granbarkborren, en vanligskadeinsekt i skogsbruket. De finns i hela landet och svärmar normalt i maj-juni när de letar material att föröka sig i. Bäst trivs de i nyligen stormfällda träd.

– Efter att en skog har stormskadats kan populationen av granbarkborrar öka väldigt snabbt, och då riskerar de att även angripa levande träd, säger Anna Maria Jönsson. Med ett varmare klimat räknar vi med att förutsättningarna ökar för att de kan föröka sig två gånger per år i vårt land. Två generationer per år är nu vanligt förekommande i Tyskland och Danmark.

Positivt med samverkan

De tvärvetenskapliga kontakterna i Mistra-SWECIA projektet har både Anna Maria och Fredrik upplevt som mycket positiva, framför allt samverkan med SMHI och SEI, Stockholm Environment Institute, liksom med de skogsägare som deltagit. Läs mer om samverkan i projektet i artikeln: Mänskligt möte överbryggar gapet mellan teori och praktik.

Text: Nina Nordh
 

Kontakt:

Anna Maria Jönsson

Fredrik Lagergren

Läs mer om forskning om klimatanpassning av skogsbruket, bl.a.:

Syntesrapport: Klimatanpassat skogsbruk: Drivkrafter, risker och möjligheter

Klimateffekter och anpassningsstrategier i svenskt skogsbruk – exempel Holmen skog

BECC policy brief: Klimatanpassad skogsskötsel, 2013

Länk till fler publikationer från Mistra-SWECIA

Kort om Mistra-SWECIA

Under åtta år har forskningsprogrammet Mistra-SWECIA pågått för att studera klimatförändringarnas effekter och möjliga strategier för svenskt skogsbruk. Vid årsskiftet avslutades forskningsprogrammet. Verksamheten byggde på expertis inom flera forskningsområden som klimatologi, ekosystemvetenskap, ekonomi, sociologi och statsvetenskap samt ett nära samarbete med beslutsfattare och andra som medverkar i klimatanpassningsprocessen.

Mistra-SWECIA:s deltagare var från Stockholm Environment Institute, Institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap vid Lunds universitet, Stockholms universitet samt SMHI, som också var programvärd. Programkontoret fanns under de senaste fyra åren på Centrum för miljö- och klimatforskning, CEC, vid Lunds universitet.

Läs mer på Mistra-Swecias hemsida

Senaste artiklar

2017-12-14
December månads nyhetsbrev ute nu!
December månads nyhetsbrev ute nu!
2017-12-12
Oväntat stora förluster av kol och kväve vid skogsbränder
Oväntat stora förluster av kol och kväve vid skogsbränder
2017-11-22
Lundaforskare, doktorander och studenter om klimatmötet i Bonn
Lundaforskare, doktorander och studenter om klimatmötet i Bonn
2017-11-21
Varmare klimat förändrar Skånes flora
Varmare klimat förändrar Skånes flora
2017-11-14
Internationell hållbarhetskonferens vid Ekonomihögskolan i Lund
Internationell hållbarhetskonferens vid Ekonomihögskolan i Lund

Lunds universitets hållbarhetsforum
Sölvegatan 37
223 62 Lund

contact [at] sustainability [dot] lu [dot] se