Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Hållbara städer trendigare än någonsin

Helsingborgs stad utvecklar ekosystemtjänster tillsammans med forskare i miljöstrategi vid Lunds universitet. Det kan handla om att skapa nya rekreationsområden, plantera alléer eller minska biltrafiken. Nyttan är att invånarna i staden får ökad livskvalitet. Men utmaningarna är många.
Helsingborg H+
Med stadsförnyelseprojektet H+ ska hamnområdet i Helsingborg göras om till nya stadsdelar med bostäder, kontor och affärer. Stadens vision är att vara ledande inom klimat- och miljöfrågor. Foto: Helsingborgs stad

– Ekosystemtjänster är naturens bidrag till människors välbefinnande. De senaste fem åren har begreppet fått ett rejält uppsving. Vi ser många fler projekt och artiklar om det nu, säger Therese Jephson, forsknings- och utvecklingsstrateg vid Kommunförbundet Skåne.

Hon inleder kommunförbundets årliga nätverksträff om ekosystemtjänster, som denna gång arrangeras i samarbete med Lunds universitet, Campus Helsingborg och Helsingborgs stad. Deltagarna kommer från hela Skåne och representerar olika yrken: planeringsarkitekter, översiktsplanerare, miljöstrateger, ekologer, ekonomer och politiker.

Grönska för välbefinnande

– Lunds universitet deltar i ett större forskningsprojekt som handlar om ekosystemtjänster i kommuner som ligger nära kusten. Vi tittar på Malmö, Lomma, Helsingborg, Båstad, Kristianstad, Simrishamn och Trelleborg, berättar Torleif Bramryd, professor i miljöstrategi vid Lunds universitet, Campus Helsingborg.

Tillsammans med sina forskarkollegor studerar han bland annat vilken betydelse träden har i Helsingborg. Få människor som rör sig längs alléerna vid Drottninggatan tänker på att vegetationen både kan rena luften från partiklar och dämpa buller från trafiken. De gröna ytorna ger också stadsinvånarna möjlighet till rekreation och välbefinnande.

Nya byggprojekt utmanar

Men det är mycket som ska få plats i en modern stad. Förtätningen av staden skapar utmaningar och det gäller att ställa sig viktiga frågor för att kunna skapa en hållbar stad.

– Hur mycket kan vi förtäta? Och för vem planerar vi våra städer? Planerar vi för framtidens invånare, för oss som bor här nu, eller i värsta fall – för dem som bodde här förr? frågar sig Michael Johansson, forskare i miljöstrategi vid Lunds universitet, Campus Helsingborg.

Stadens invånare vill ha parker och grönområden, parkeringsplatser, mötesplatser och byggplatser. När fler bostäder byggs ökar också behovet av parkeringsplatser.

– Det är en utmaning! Mellan 2002 och 2012 ökade antalet bilar i Helsingborgs kommun med 7 000, från 40 000 till 47 000 bilar. Ökningen motsvarar 14 fotbollsplaner parkeringsyta, om man räknar med att en parkeringsplats är 20 kvadratmeter, säger Michael Johansson.

Hyra istället för äga

Som en del i lösningen på problemet nämner han bilpooler, där man kan hyra sin bil istället för att köpa den. Michael Johansson berättar att byaföreningen i Allerum och Hjälmshult norr om Helsingborg har skapat ekosystemtjänster genom medborgardialoger.

– I likhet med ett pistområde som erbjuder olika spår har byarna utvecklat rekreationsområden med utgångspunkt i sina olika intresseföreningar: fotboll, ridning, golf, skola och kyrka. Det är verkligen utveckling på gräsrotsnivå, säger han.

Kommunekolog Widar Narvelo på Helsingborgs stad lyfter fram att Helsingborgs stad samarbetar med Campus Helsingborg kring ekosystemtjänster och deltar i flera forskningsprojekt.

– År 2035 ska Helsingborg vara ledande inom klimat- och miljöfrågor enligt stadens vision. Vi utvecklar rekreationsområden som Jordbrodalen, Slottshagen och Pålsjö skog, säger han.

Naturens ekonomiska värde

Men går det att beräkna det ekonomiska värdet av ekosystemtjänster? Det gör det absolut, enligt Tore Söderqvist, docent i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm.

– Många ekosystemtjänster finns inte till salu på någon marknad. Men ofta är en samhällsekonomisk värdering intressant. Finessen är att man tar reda på vad som är betydelsefullt för människor, säger han.

I värderingen av ekosystemtjänster kan invånare till exempel uppmanas att berätta hur mycket de är beredda att betala i kronor för att kunna promenera med sin hund i naturen. På så sätt kan promenadslingan få en prislapp.

Ett annat exempel på värderingsmetod är att mäta hur mycket beståndet av rödspätta ökar om kommunen gör insatser för att minska tillväxten av alger. Men att värdera ekosystemtjänster är inte helt okomplicerat.

– Naturen har också ett värde i sig självt som inte går att mäta, säger Tore Söderqvist.


Text: Eva Nelsson

Nyhet från Lunds universitet 6 april 2016

Senaste artiklar

2017-12-14
December månads nyhetsbrev ute nu!
December månads nyhetsbrev ute nu!
2017-12-12
Oväntat stora förluster av kol och kväve vid skogsbränder
Oväntat stora förluster av kol och kväve vid skogsbränder
2017-11-22
Lundaforskare, doktorander och studenter om klimatmötet i Bonn
Lundaforskare, doktorander och studenter om klimatmötet i Bonn
2017-11-21
Varmare klimat förändrar Skånes flora
Varmare klimat förändrar Skånes flora
2017-11-14
Internationell hållbarhetskonferens vid Ekonomihögskolan i Lund
Internationell hållbarhetskonferens vid Ekonomihögskolan i Lund

Lunds universitets hållbarhetsforum
Sölvegatan 37
223 62 Lund

contact [at] sustainability [dot] lu [dot] se