Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Forskar och twittrar om en friskare planet

Kimberley Nicholas är forskaren som kom från Kalifornien till Lund med ett brinnande engagemang för klimatfrågor och stort intresse för mat och vin.
– Det naturen ger oss är det som gör livet värt att leva, tycker hon.
Hon var på plats i Paris under klimatmötet som gav hopp för framtiden, och sina tankar och forskning delar hon framgångsrikt på sociala medier.
Kimberley Nicholas forskar om mat, ekosystem och markanvändning.
Kimberly Nicholas forskar om mat, ekosystem och markanvändning. Foto: Gunnar Menander

Efter fem år i Lund har Kimberly Nicholas börjat rota sig här. Ursprungligen kommer hon från en familj av kalkonuppfödare och vinodlare i Kalifornien, och mat har alltid varit en viktig del i hennes liv. Kimberly Nicholas forskning vid LUCSUS, Lund University Centre for Sustainability Studies, handlar om mat, ekosystem och markanvändning. Hon försöker förstå hur jordbruket kan bli mer uthålligt i ett förändrat klimat. Klimatmötet i Paris ingav inte bara hopp utan även eftertanke – kring forskningens inriktning och hur våra val i vardagen påverkas.

– Det som inspirerar mig är naturen, människor och deras uppfinningsrikedom. Jag arbetar för en frisk planet, något vi definitivt kan göra mycket bättre!

Tillsammans med sju andra forskare från Lunds universitet, deltog Kimberly Nicholas i COP21, klimatkonferensen i Paris 2015.

– Jag hade tur att vara på plats i detta historiska ögonblick. Det var verkligen fantastiskt att se hela världen samlad, 195 länder. Världens mångfald blir så tydlig. Detta var en av de stunder som för samman hela världen. Det var inspirerande att följa processen mot ett slutligt avtal och känna att en förändring är möjlig.

Representanterna från Lunds universitet deltog i en av nio observatörsgrupper på COP21, kallad RINGO (Research and Independent Non-Governmental Organisations). Under COP-möten anordnar observatörsgrupperna diskussioner om utvecklingen i förhandlingarna.

 – De icke-statliga organisationerna (NGO:s), bland annat miljö- och jämställdhetsorganisationer, fungerar som en moralisk kompass i förhandlingarna, säger Kimberly. Det var imponerande att se resultatet av många års arbete och engagemang.

Positivt överraskad

Resultatet av COP21 överraskade Kimberly på ett positivt sätt.

– I den slutliga texten står det att världen kommer att sträva mot att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader, vilket är en stor utmaning. Som jag ser det har nu forskarna fått ett politiskt mandat att i sin forskning stötta detta mål. Vi måste också vara en del av lösningen.

Kommer Parisavtalet att ändra Kimberlys forskning? Definitivt, säger hon.

– Alla har en viktig roll i arbetet med att nå klimatmålen från Paris. Vi forskare kan rikta vår forskning mot hur vi når dessa mål. Och alla är vi ju också en del av samhället – på jobbet, i skolan, vi bor i något slags hus, vi har ett arbete – där vi kan bidra med vår del av utmaningen. Vi måste fråga oss själva: "Hey, vad kan jag göra för att bidra till en minskning av växthusgasutsläppen?”

Steg mot förändring

Kimberly har funderat mycket på hur man kan åstadkomma en förändring och vad som motiverar ett engagemang för miljön.

– Det finns framför allt två saker vi som individer kan göra, menar jag. Först måste vi ta ett personligt ansvar i våra egna liv genom val av livsstil. En rapport som nyligen kom visade att femtio procent av utsläppen kommer från tio procent av människorna, så vår livsstil gör verkligen en skillnad. En forskningsartikel jag arbetar med nu, ledd av min tidigare mastersstudent Seth Wynes, visar att de val som har störst betydelse för klimatet sett ur individens perspektiv är hur många barn vi väljer att ha, hur vi transporterar oss (flyget har ett stort klimatavtryck, följt av bilkörning) och vad vi äter (en vegetarisk kost är betydligt bättre för klimatet). Jag försöker ta hänsyn till detta i alla mina val, och reser uteslutande med tåg inom Europa och försöker begränsa mitt flygande till några gånger per år. Det känns bra att låta mina handlingar vara i linje med mina forskningsresultat och mina värderingar.

– Det andra är att vara en del av en grupp som arbetar för en bättre värld, genom att stötta organisationer du tror på. Jag är till exempel aktiv i Fossil Free-kampanjen som uppmanar Lunds universitet att sluta investera i företag som utvinner kol, olja och fossilgas. Det är bråttom nu. Vetenskapen pekar på att en snabb omställning till ett samhälle med nollutsläpp av koldioxid är nödvändigt om vi ska kunna nå de nya klimatmålen och begränsa klimatförändringarna.

Kimberly Nicholas
Alla har en viktig roll i arbetet med att nå klimatmålen från Paris. Vi forskare kan rikta vår forskning mot hur vi når dessa mål. Och alla är vi ju också en del av samhället vi kan där vi kan bidra med vår del av utmaningen.

Möta människor där de är

Men hur når man de människor som har helt andra prioriteringar än klimatet och andra miljöfrågor? Är det alls möjligt när många är så upptagna med sina egna liv och personliga problem?

– Jag tror mer och mer att det är en bättre strategi att möta människor där de är. Alla är naturligtvis inte lika passionerade som jag i klimatfrågan, säger Kimberly med ett skratt. Om folk inte gillar de föreslagna lösningarna, måste vi försöka hitta lösningar som ligger i linje med deras livsstil eller politiken hos de ledande partierna. Jag tror också att etiska argument är kraftfulla och borde användas mycket mer. Vetenskap behövs som stöd för regelverk och policies, men när det kommer till kritan är det inte vetenskapen som motiverar människor att agera – utan våra värderingar.

Twittrar och bloggar aktivt

Sociala medier har blivit ett viktigt sätt att kommunicera för Kimberly. Hon är mycket aktiv på både Twitter och på sin egen blogg.

– Senaste året har jag bestämt mig för att varje gång jag har publicerat en ny vetenskaplig artikel, publicerar jag också en populärvetenskaplig artikel om de viktigaste resultaten, antingen på min blogg eller på andra hemsidor. Om du bara ser detta som ett extra arbete är det ett säkert recept för misslyckande, säger Kimberly. Men jag gillar att göra det och min forskning vinner också på att jag verkligen tänker igenom vad vi har uppnått och varför det är relevant för en bredare publik.

Tricket är att hitta ett sätt att nå ut på som du tycker är meningsfullt, förklarar hon.

– Du tillbringar kanske ett par år totalt med en studie som slutar i en artikel – från design till det färdiga arbetet. I förhållande till det är den tid det tar att skriva ett blogginlägg inte så lång. Jag har funderat mer och mer på att jag borde göra det medan artikeln är fortfarande på review-stadiet. Ofta hittar jag ett bättre sätt att skriva min vetenskapliga artikel när jag skriver den populärvetenskapliga artikeln. Det är så lätt att använda fackuttryck eller att du förutsätter vissa förkunskaper. Jag har tjänat på att göra mitt arbete begripligt för en större publik. På lång sikt är en bred forskningskommunikation också bättre för din akademiska karriär.

Text: Nina Nordh

Foto: Gunnar Menander

Kimberlys snabbkurs i Twitter för forskare

twitter

• Upprätta ett Twitter-konto. Det tar bara 5 minuter! Ladda upp en bild och skriv en kort profiltext som lyfter fram ditt intresseområde. Använd en kort titel för ditt konto för att inte ta upp för mycket utrymme i dina inlägg, så kallade tweets. En tweet får vara max 140 tecken.

• Leta efter intressanta människor att följa inom ditt område. Bland exempelvis de tio största namnen inom ditt forskningsområde kan du vara rätt säker på att hitta några som är aktiva på Twitter. Titta också på vilka de i sin tur följer.

• Använd Twitter vid konferenser. Det gör det möjligt att "vara" på många sessioner samtidigt och möta nya människor på ditt område. TweetDeck är ett verktyg som du kan använda för att göra en panel med flera Twitter-kolumner på din dator eller surfplatta där du följer konferensens hashtags. Hashtags är en slags etikett som hjälper andra som söker efter liknande tweets eller kommenterar vid ett evenemang. Ett exempel: sök på Twitter efter #CFCC15 på Twitter för att se tweets från den vetenskapliga konferensen Our Common Future under Climate Change juli 2015.

• Om du vill organisera dina tweets eller andra inlägg i sociala medier, kan du till exempel använda Storify. Ett exempel: Här hittar du till Storify från mitt deltagande I klimatkonferensen i Paris: https://storify.com/KA_Nicholas/paris-climate-summit-2015-cop21/preview

• Använd bilder eller film i dina tweets då och då för att göra ditt Twitter-konto mer attraktivt att följa.

• Ett bra sätt att komma igång på Twitter är att läsa andras inlägg – du behöver inte skriva egna inlägg förrän du känner dig redo för det. Nästa steg kan vara att retweeta intressanta tweets från andra för att sprida nyheter och möjligheter inom dina nätverk. Var generös med tips om andras arbete – en bra tumregel är att mindre än tio procent av dina inlägg ska marknadsföra ditt eget arbete.

 

Senaste artiklar

2017-12-14
December månads nyhetsbrev ute nu!
December månads nyhetsbrev ute nu!
2017-12-12
Oväntat stora förluster av kol och kväve vid skogsbränder
Oväntat stora förluster av kol och kväve vid skogsbränder
2017-11-22
Lundaforskare, doktorander och studenter om klimatmötet i Bonn
Lundaforskare, doktorander och studenter om klimatmötet i Bonn
2017-11-21
Varmare klimat förändrar Skånes flora
Varmare klimat förändrar Skånes flora
2017-11-14
Internationell hållbarhetskonferens vid Ekonomihögskolan i Lund
Internationell hållbarhetskonferens vid Ekonomihögskolan i Lund

Lunds universitets hållbarhetsforum
Sölvegatan 37
223 62 Lund

contact [at] sustainability [dot] lu [dot] se