Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Deras teknik kan minska matsvinn

Läs om kvartetten vars stora intresse är att minska matsvinn. Robin Thiberg och Erik Lindberg har redan tagit hem två förstapriser för sin innovativa teknik som är ett digitalt bäst-före-sensor för matförpackningar.
Robin Thiberg. Foto: Griffin Group AB

För Robin Thiberg och Erik Lindberg tog intresset, att minska matsvinn, fart under en utbytestermin i Kina. Där uppmärksammade de att man köper otroligt mycket mat på restaurangerna – varav en stor del slängs. Läraren poängterade att mängden matsvinn är så stor att den skulle kunna mätta 300 miljoner människor i Kina, som är utan mat, under ett helt år. Då insåg Lundastudenterna att det råder ett stort slöseri och att man borde kunna bli bättre på att optimera matresurserna.

Ideon i Lund, där jag och Robin träffas, är stället där han numera håller till. Tillsammans med Erik Lindberg jobbar han i det egna företaget Griffin Group AB. Det är i ett samarbete med Martin Olsson, doktorand i teoretisk kemi, och Henrik Hedlund, affärskonsult på JOIN Business & Technology, som de två f.d. Technology Management-studenterna håller på att kommersialisera en teknik som handlar om en digital bäst-före-datum-enhet och ett sensoriskt bläck som kan detektera livsmedelsstatus. Syftet är att minska matsvinn och att öka livsmedelssäkerheten. 

Robin berättar för mig att samarbetet egentligen kan ses som en slump.

- Vi stötte på Martin, som är innovatören. Martin sökte entreprenörer som kunde driva hans tidiga projekt. Han hade blivit matförgiftad två gånger, vilket gjorde att han hade börjat skissa på den tekniska lösningen men behövde några som kunde driva projektet som entreprenörer. Vi tränar mycket och därför är mat både intressant och kul för oss.

Konsumenter i fokus

De är intresserade av att minska matsvinnet framförallt hos slutanvändarna, d.v.s. konsumenter, eftersom den gruppen litar för mycket på bäst-före-datumen som egentligen bara är rekommendationer. Därför slängs mycket mat som fortfarande hade gått att äta. De ser också nödvändigheten att minska matsvinnet i hela värdekedjan.

Vad kvartetten försöker ta till marknaden är ett sensoriskt bläck som trycks på insidan av en förpackning, på en etikett eller en plastfilm, beroende på utformning, och när de skadliga bakterierna i livsmedlet vuxit till sig reagerar det tryckta sensorbläcket med bakteriemetaboliter. Allteftersom bakterierna växer till ändrar det tryckta sensorbläcket färg, från grönt till rött, vilket symboliserar när du kan alternativt inte bör äta maten.

Det har varit av stor vikt att ta fram något som är pålitligt, enkelt att förstå och som faktiskt kan minska mängden matsvinn.

- Problemet är ju större än så men vi vill vara med och bidra till att det i alla fall blir mindre, menar Robin.

Tekniken väntas också kunna sätta stopp för skandaler som ompaketering av köttfärs, eftersom sensorn då kommer kunna signalera att färsen inte längre går att äta.

Vunnit priser

Bakom sig har kvartetten redan två förstapriser för den innovativa tekniken. De tog hem segern i både OpenUps tävling, där frågan löd ”hur kan vi minska matsvinnet?”, och innovationstävlingen Innocarnival. Det sistnämnda tar dem hela vägen till Hongkong för att där få studera lokala ”innovationslaboratorium”. Robin berättar också att nätverket Packbridge arrangerar OpenUp. Tack vare vinsten i OpenUp kunde de delta i nätverkets årliga konferens där stora förpackningsföretag från hela världen samlas för att prata om nya trender och framtida teknik.

- Vi fick en utställningsplats och berättade där vad vi håller på med just nu. Intresset kring tekniken är stort men det är fortfarande en utvecklingsbit kvar – det ska ju faktiskt ske en affär. Vi pratar därför med många kommersiella aktörer och ska initiera ett ganska omfattande verifieringsprojekt. Det är kul att bli uppmärksammade och få bekräftat att vi ligger rätt i tiden, det är liksom kryddan på moset, säger han och ler.

Mycket arbete kvarstår

Enligt Robin befinner sig teamet i ett väldigt tidigt skede och tekniken måste verifieras ytterligare för att säkerställa att det fungerar på rätt sätt. Det är till exempel fortfarande inte helt bestämt om det ska vara en färgövergång som indikation eller om man istället beslutar sig för en lösning med flera olika känslighetsgrader och därmed inte lika tvärt omslag från en dag till en annan.  

Sverige ses inte som den enda marknaden men en bra början eftersom man ligger i framkant i försöken att minska matsvinnet. Framöver hoppas de hitta en aktör att samarbeta med, vilket det finns goda utsikter till, och att ett sådant samarbete ska leda till ett pilotexperiment som kan utvärderas.

- Skulle en aktör vilja ha detta så får det en ganska stor spridning direkt eftersom de arbetar på en global marknad. Jag kan inte säga vilka produkter det ska sitta på utan det är en dialog vi får föra sinsemellan. I det slutliga skedet är det ju de som ser nyttan med det. Vi har tekniken och vill helst att det sitter på så mycket som möjligt, säger han.

Om tekniken

Bläcket, innehållande ett metallporfyrin-pigment och ett mesoporöst material, trycks på en etikett och utgör själva sensorn. Med det mesoporösa materialet får sensorn en aktiv yta som gör att man kan detektera bakteriemetaboliter redan vid mycket små mängder. Tack vare pigmentet krävs ingen kontakt med livsmedlet eftersom det kan binda bakteriemetaboliter som finns i gasfas i en förpackning. Det är den tekniken som gör det möjligt att ta fram en visuell indikator med färgskiftning från grönt till rött – allteftersom bakteriemetaboliter binder till pigmentet. Insidan av en skruvförslutning till en mjölkförpackning är bara en i raden av exemplen på applikationsområden.

Läs mer i pressmeddelandet: http://www.mynewsdesk.com/se/pressreleases/sensoriska-etiketter-vinnare-...

 

Madeleine Mårtensson

Senaste nyheter

2018-11-21

Lundaforskare berättar om nya Formasprojekt: från kärlek till nanoplaster

Lundaforskare berättar om nya Formasprojekt: från kärlek till nanoplaster
2018-06-13

Forskare granskar klimatpolitiken

Forskare granskar klimatpolitiken
2018-06-13

Kvalitetsäkrade data om klimatet från ICOS Sweden

Kvalitetsäkrade data om klimatet från ICOS Sweden
2018-06-08

Transportlösningar i en klimatanpassad stad

Transportlösningar i en klimatanpassad stad
2018-06-08

Praktiska lösningar för att bättre klara skyfall och värmeböljor i städer

Praktiska lösningar för att bättre klara skyfall och värmeböljor i städer

Lunds universitets hållbarhetsforum
Sölvegatan 37
223 62 Lund

contact [at] sustainability [dot] lu [dot] se