Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Kritiska frågor och hållbara lösningar

Vad händer när en ny global utmaning som klimatförändring sammanfaller med utbredd och ihållande fattigdom? I värsta fall ökar det påfrestningen på människor i redan utsatta regioner. I bästa fall kan smarta motåtgärder dämpa följderna av både befintliga samhällsproblem och nya utmaningar.

UN Photo/Tobin Jones
Flyktingar vid Jowhar, Somalia. UN Photo Flickr, Tobin Jones

För detta krävs kunskap om dynamiken mellan natur och samhälle och om sociala och politiska förhållanden. Det fordrar vetskap om att insatser har olika effekt på olika platser och att förhastade ingrepp kan förvärra situationen. Vilken roll har då forskningen i att förutsäga följder och prioritera mellan möjliga insatser? Tvärvetenskap kan bidra med breda forskningsfrågor, peka ut och analysera viktiga orsakssamband samt ange vad som bör göras på kort och lång sikt, för vem – och av vem.

Nya utmaningar och gamla problem – hur påverkar de varandra?

Fattigdom, förtryck och folkomflyttningar har förekommit i alla tider. Ibland får de större betydelse som den nu pågående flyktingströmmen till Europa på grund av krig, konflikt och andra umbäranden. Parallellt pågår långsamverkande processer som klimatförändring, förlust av biologisk mångfald och utfiskning av världshaven, vars hela omfattning och innebörd vi inte uppfattar med blotta ögat utan behöver vetenskap för att fastställa och förstå. 

Varje sådant förlopp har flera orsaker. Ibland förstärker de varandra, ibland hakar de i andra skeenden vilket kan föra med sig ytterligare påfrestningar som torka, värmeböljor eller översvämningar. Förutom att extrema förhållanden blir allt vanligare, slår de ojämnt över klotet och drabbar somliga människor och samhällen betydligt oftare och hårdare än andra.

De allvarligaste globala utmaningarna kan inte åtgärdas i ett enda slag. Världen måste hantera dem under lång tid framöver, säkerligen under flera generationer och inte sällan i gemensamma åtaganden. Klimatavtal är nödvändiga och globala hållbarhetsmål är viktiga men det är inte möjligt att lösa klimatproblemet genom förhandling eller politiska överenskommelser.

Klart är att det behövs kraftfulla initiativ från såväl civilsamhälle och sociala rörelser som från det politiska och ekonomiska etablissemanget. Vad som krävs är att stävja förloppet genom att minska utsläppen av växthusgaser (mitigation) och samtidigt avvärja de värsta konsekvenserna genom klimatanpassning (adaptation). I den processen måste bördor och vinster fördelas efter internationella rättviseprinciper (environmental justice).

Anne Jerneck Foto Amanda Elgh
Utdrag ur inledningen av kapitel 3, Kritiska frågor och hållbara lösningar av Anne Jerneck i antologin "15 hållbara lösningar för framtiden".

Anne Jerneck är docent i hållbarhetsvetenskap vid LUCSUS (Lund University Centre for Sustainability Studies). Hennes tvärvetenskapliga forskning handlar om institutionell och strukturell förändring i förhållande till fattigdom, ojämlikhet och miljö- och klimatförändringar. Hon är särskilt intresserad av försörjningsstrategier, utvecklingsdiskurser och hållbarhetsvetenskaplig teori och metod. Foto: Amanda Elgh.

Sustainable Development Goals (SDG)

the future
Foto: Buck, Flickr

Världens ledare har förbundit sig till 17 Globala Mål för att hantera tre stora utmaningar under de kommande 15 åren:

  • Att utrota extrem fattigdom.
  • Att minska ojämlikheter och orättvisor i världen.
  • Att lösa klimatkrisen.

Läs mer om de globala hållbarhetsmålen här

Källa: De globala målen/FN

Lunds universitets hållbarhetsforum
Sölvegatan 37
223 62 Lund

kontakt [at] hallbarhet.lu.se