Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Hur kan vi bygga våra framtida städer?

Att tänka nytt i utvecklingen av framtidens hållbara städer handlar inte bara om ny teknik, utan ännu mer om att sätta människan och miljön i centrum på ett tydligare sätt än tidigare. Städer är historia och framtid på samma gång, och speglar både hopp och förtvivlan. Johanna Alkan Olsson, forskare i gränslandet mellan miljövetenskap och statsförvaltning, beskriver några av de stora utmaningar, men också möjligheter, som väntar världens städer framöver.

Kolkata Indien Foto: UN Photo Flickr Kibae Park
Pendling i Kolkata, Indien. Foto: UN Photo Flickr, Kibae Park

Idag lever mer än hälften av världens befolkning i städer, år 2060 beräknas andelen öka till två tredjedelar. Detta betyder att om mindre än fyrtio år kommer över sex miljarder personer att leva i urbana områden. Största delen av ökningen, drygt nittio procent förväntas ske i Afrika och i Asien. Inflyttning till städer har pågått länge, speciellt i den industrialiserade delen av världen, men idag sker den i allt snabbare takt. 

Förändringen handlar både om att mängden megastäder, städer med mer än tio miljoner invånare, ökar men också att mindre städer i snabb hastighet blir större, samtidigt som befolkningen på landsbygden minskar. Denna förändring av den geografiska fördelningen av befolkningen skapar många möjligheter och är en del av anledningarna till att städer skapats från början. Kapital och kunskap ansamlas på en plats och skapar mer kapital. Men den snabba förändringen skapar också enorma utmaningar, speciellt om vi har framtida klimatförändringarna i åtanke.

Vilka är möjligheterna att skapa framtidens städer?

En viktig utgångspunkt för att kunna skapa framtidens städer där människor kan leva ett gott liv är att städer inte bör ses som ett problem utan snarare som en plats för lösningar. Städer kan erbjuda en resurseffektiv infrastruktur med möjligheter och incitament att välja miljö och klimatsmart med bibehållen eller till och med ökad livskvalitet. Att tillhandahålla kollektivtrafik, samt bostäder, el, vatten och sanitet för en tätbefolkad stadsbefolkning är oftast billigare och mindre miljöbelastande än att ge en liknande nivå av tjänster till en utspridd landsbygdsbefolkning.

I den framtida stadsutvecklingen är det uppenbart att värdet av en ”grön” byggnad eller miljömärkt produkt är marginell om den inte stöds av hållbar stadsutveckling på en mer systematisk nivå. Högteknologiska lösningar av till exempel kollektivtrafiken kan vara en bra lösning i vissa urbana områden. Men det behöver inte alltid vara det. För att hantera olika städers framtidsutmaningar handlar det om att väga betalningsmöjlighet mot social och miljömässig vinst. I många fall kan billigare och enklare lösningar vara nog så bra och effektiva.

Planera för grön och blå infrastruktur

Lika väl som man planerar för vägar och byggnader bör man också planera för i landskapets gröna och blå infrastruktur, det vill säga att det finns tillgång till både grönområden och vatten i och kring staden. Det har flera effekter som är betydelsefulla i ett förändrat klimat – vatten och grönska ger svalka och med rätt utformning kan det hjälpa staden att lättare klara skyfall. Dessutom ger det en trivsammare stad och kan uppmuntra till att skapa nya attraktiva områden för både affärsliv och restauranger.

I en framtida stadsplanering kommer det också vara viktigt att väga in ett mer lokalt perspektiv där lokalproducerad och säsongsbaserad kost och energi produktion står i fokus. Stadsodlingar i form av grönsaksodlingar, fruktträd, odlingsväggar, takodlingar etc. har därför börjat bli allt mer populära.

Mer plats för människa och miljö

Det finns en stor tilltro till teknikens möjligheter att lösa flera av de urbana problemen och det finns många tekniska möjligheter. När det handlar om att hitta lösningar på de framtida städernas dilemman är det inte endast teknik eller att bygga nytt som kan lösa problemet. Vill vi ha städer där människans välbefinnande sätts i centrum då räcker det inte med trädkantade vägar, gröna fasader eller ett eller annat grönt hus. Utvecklingen av den framtida staden handlar i mångt och mycket om att tänka på ett annat sätt. I detta nya sätt att tänka måste både
människa och miljö på ett tydligare sätt ges plats i staden och institutionella strukturer som stödjer ett sådant helhetstänkande måste förstärkas och där de saknas skapas.

Johanna Alkan Olsson
Utdrag ur kapitel 6, "Hur kan vi bygga våra framtida städer?" av Johanna Alkan Olsson, i antologin "15 hållbara lösningar för framtiden".

Johanna Alkan Olsson är lektor i miljövetenskap på Centrum för miljö- och klimatforskning vid Lunds universitet. Hon forskar om implementeringsprocesser, samordning och praktisk tilllämpning av lagar och policy inom miljöområdet. Hennes forskning handlar om mötet mellan olika kunskapsområden och vad som händer när dessa möts i praktisk miljöförvaltning, men också hur olika perspektiv kan berika varandra genom att utveckla strukturer kring deltagande förvaltning av till exempel stadsrummet.

Lunds universitets hållbarhetsforum
Sölvegatan 37
223 62 Lund

kontakt [at] hallbarhet.lu.se