Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Ekosystemtjänster eller björntjänster?

Idag är ekosystemtjänster ett begrepp som blivit allt mer populärt bland exempelvis beslutsfattare. Tanken är att genom att sätta ett pris på naturens tjänster till oss, kommer det att bli lättare att ta hänsyn till dem i samhällsplaneringen. Men stämmer det? Går det att sätta ett pris på något så komplext som jordens ekosystem?

Ørestad, Köpenhamn. Foto: News Øresund - Johan Wessman
Ørestad, Köpenhamn. Foto: News Øresund - Johan Wessman

I det åttonde kapitlet i antologin "15 hållbara lösningar för framtiden" sätter ekologen Anna Persson  fokus på ekosystemtjänster i städer, och ger både exempel på problem och möjligheter.

Ungefär hälften av världens befolkning, cirka 3,5 miljarder människor, bor idag i städer och antalet förväntas fördubblas till år 2050. Städernas yta ökar ännu fortare än vad den urbana befolkningen gör. Uppskattningsvis är sextio procent av den yta som kommer att upptas av städer år 2030 ännu inte bebyggd.

Allt mer hårdgjord mark

Den ökade urbaniseringen leder alltså till att städer breder ut sig över omgivande landskap, med förlust av både jordbruksmark och naturmiljöer som följd.

Delvis för att hindra denna utveckling och spara värdefull mark, råder en trend i delar av västvärlden att istället bygga genom att förtäta städerna. Förtätning innebär dock ofta att kvarvarande gröna, mer eller mindre naturliga, obebyggda och övergivna miljöer inom städerna får stryka på foten till förmån för bebyggelse och infrastruktur, och därmed utgörs en allt högre andel av städerna av hårdgjord mark.

Gynna de grönblå infrastrukturerna i städerna

Oavsett om det är genom expansion eller förtätning går urbaniseringen på så sätt ut över den biologiska mångfalden i och kring städer. Det hotar både skyddsvärda arter och i förlängningen flera av de ekosystemtjänster som är en av förutsättningarna för människors välbefinnande, inte minst i stadsmiljöer.

Att gynna den biologiska mångfalden i städer handlar både om att identifiera, bevara och sköta befintliga värdefulla naturmiljöer och om att skapa och förvalta stadens så kallade grönblå infrastrukturer, vilket är ett samlingsnamn för allt från naturmiljöer och parker till öppna dagvattensystem och vegetation på tak.

Anna Persson
Utdrag ur inledningen till kapitel 8, "Ekosystemtjänster eller björntjänster?", av Anna Persson, från antologin "15 hållbara lösningar för framtiden".

Anna Sofie Persson är doktor i zooekologi vid Lunds universitet. Hon har forskat om hur humlor och bin klarar sig i jordbrukslandskapet och har sammanställt forskningslitteratur om urban biologisk mångfald. Nu arbetar hon med att integrera hänsyn till ekosystemtjänster i kommunal fysisk planering på Malmö stad samt med hållbar stadsutveckling som konsult hos Ekologigruppen.

Exempel på ekosystemtjänster

Foto: LU bildbank
  • Stödjande (t.ex. fotosyntes, kretslopp av näringsämnen)
  • Försörjande (t.ex. produktion av livsmedel, virke, vatten, bioenergi)
  • Reglerande (t.ex. vatteninfiltration, temperaturreglering, pollinering, fröspridning)
  • Kulturella (t.ex. rekreation, lärande, kulturhistoriska och estetiska värden).

Källa: Millennium Ecosystem Assessment (MEA) 2005

Lunds universitets hållbarhetsforum
Sölvegatan 37
223 62 Lund

kontakt [at] hallbarhet.lu.se