Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Vad är hållbarhet?

Begreppet hållbar utveckling syftar till goda sociala livsbetingelser utan att människans existens och förverkligande i samhället utarmar ekosystemens funktioner.

Kort historik om hållbar utveckling

I slutet av 80-talet kom FN-rapporten ”Vår gemensamma framtid”, även kallad Brundtlandrapporten, som befäste att hållbar utveckling är ”en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”. Detta har blivit en överordnad princip för FN:s arbete och ett övergripande mål för svensk politik. Begreppet brukar definieras utifrån de tre komponenterna ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet som, då de samspelar och stödjer varandra, förväntas leda till hållbar utveckling. 

2015 var ett år med två avgörande globala beslut. I september beslutade världens länder om 17 globala mål för en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling och att verka för att de uppnås till 2030. Målen syftar ytterst i att få slut på extrem fattigdom, att bekämpa ojämlikhet och orättvisor, främja fred och rättvisa samt att lösa klimatkrisen. De problem världen ser hänger nära samman och en omställning till ett mer hållbart samhälle kräver insatser på flera områden. Målen är integrerade och måste förstås tillsammans. I december samma år slöts ett nytt globalt klimatavtal i Paris, där världens ledare beslutade att arbeta för en global uppvärmning långt under två grader och sträva efter att begränsa den till 1,5 grader. Ambitionerna ska öka efter hand och en viktig del är att industrialiserade länder ska ge stöd till utvecklingsländer.

Ekologisk hållbarhet brukar ofta beskrivas som att den sätter ramarna eller ligger till grund för de två andra hållbarhetskomponenterna; social och ekonomisk hållbarhet. Den handlar om jordens ekosystem och att långsiktigt behålla dess önskade funktioner: naturresurser till produktion av mat och energi, tillhandahållande av rent vatten, klimatreglering och rekreation.

Klimatförändringar påverkar förutsättningarna att leva på planeten. Världens länder har skrivit under Parisavtalet, med mål att begränsa den globala uppvärmningen genom att minska utsläppen av växthusgaser.

I Sverige har riksdagen beslutat att arbetet mot ekologisk hållbarhet ska vägledas av det så kallade miljömålssystemet som består av ett generationsmål, sexton miljökvalitetsmål och tjugofyra etappmål. Generationsmålet är ett inriktningsmål för miljöpolitik och miljöarbete på alla nivåer i samhället och syftar till att förutsättningarna för att lösa miljöproblemen ska finnas på plats inom en generation. Miljökvalitetsmålen beskriver det hållbara tillstånd i miljön som miljöarbetet ska leda till. Etappmålen brukar kallas för ”steg på vägen” för att nå generationsmålet och ett eller flera miljökvalitetsmål.

Social hållbarhet berör människors livsbetingelser i samhället, till exempel hälsa, trygghet, utbildning, rättvisa och maktutövning, samt möjligheterna att förbättra dem. Förutom det individuella perspektivet handlar det om hur dessa livsbetingelser fördelar sig mellan grupper av människor. Grunden för ett hållbart samhälle är en rättvis fördelning av resurser och såväl ekonomiskt, socialt och politiskt inflytande i samhället. Det bygger på principen om allas lika rättigheter och möjligheter oberoende av kön, etnicitet, religion, funktionsvariation, ålder och annan ställning. De mänskliga rättigheterna är grundläggande och ett flertal av FN:s globala mål visar på vad begreppet social hållbarhet innefattar. 

Innebörden av ekonomisk hållbarhet uttolkades ursprungligen på i huvudsak två brett generaliserande sätt. Det ena perspektivet var att ekonomisk utveckling är ett medel för att uppnå ekologisk och social hållbarhet utan att påverka dem negativt. Det andra synsättet var att ekonomisk hållbarhet likställs med ekonomisk tillväxt som tillåts ske på bekostnad av de andra två hållbarhetskomponenterna.

Idag förs ett bredare resonemang där ”grön tillväxt” och ”grön ekonomi” är nyckelbegrepp. Grön tillväxt handlar om att satsningar på till exempel miljöteknik, även ur ett traditionellt ekonomiskt perspektiv, driver på den ekonomiska utvecklingen rent allmänt och därför ökar handlingsutrymmet för hållbar utveckling på alla plan. En grön ekonomi är ett ekonomiskt system som resulterar i att människans livsbetingelser förbättras samtidigt som miljörisker och de ekologiska belastningarna minskar. En grön ekonomi har låga kolutsläpp, utnyttjar resurser effektivt, och är socialt inkluderande. Cirkulär ekonomi är ett begrepp som visar på betydelsen av att återanvända naturresurser på ett hållbart sätt. Motsatsen är linjär produktion och konsumtion där varor till slut blir avfall, vilket leder till ett ohållbart användande av naturresurser. 

Vi är den första generationen som kan utrota fattigdomen och den sista som kan bekämpa klimatförändringarna. 


FN:s tidigare generalsekreterare Ban Ki-moon

Globala hållbarhetsmålen

grafisk bild över de globala målen.

Världens ledare har förbundit sig till 17 globala mål för att till år 2030:

  • avskaffa extrem fattigdom
  • minska ojämlikheter och orättvisor i världen
  • främja fred och rättvisa
  • lösa klimatkrisen

Läs mer om Globala hållbarhetsmålen – globalamalen.se