Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Hållbarhet i utbildningen - Sustainability in education

Dokumentation från workshop 18 oktober 2017
Hur kan utbildningen bli mer hållbar? Och hur går vi vidare utifrån det arbete som nu pågår nationellt om att utvärdera hållbarhet i utbildningen?
How can education become more sustainable? And how do we progress based on the work now being done nationally to evaluate sustainability in education?

Samtalsledare: Kimberly Nicholas, universitetslektor LUCSUS

Övriga bordsvärdar:

Bo-Anders Jönsson, vicerektor och ordförande i utbildningsnämnden och forskarutbildningsnämnden
Håkan Rodhe, universitetslektor IIIEE och medlem i bedömargrupp på Universitetskanslersämbetet om hållbar utveckling i utbildningar
Lena Christensen, projektledare vid Kvalitet och utvärdering och utbildningsledare USV (universitetets särskilda verksamheter)
Lund Sustainable Engineers
Malin Planander, Miljöbron
Yvonne Persson, studierektor för CEC:s miljövetarutbildningar

Sammanfattat av: Noomi Egan & Jenny Hansson

Sammanfattning av workshopen

I UKÄ-utvärderingen (läs mer) såg vi att de flesta lärosätena hade strategier, men det räcker inte för ett högt betyg i utvärderingen – det måste finnas en uppföljningsprocess, styrgrupp, lärare som kan ta sig an arbetet. Ingen av de 25 % bästa lärosätena i utvärderingen saknade en central insats som styrde och ledde arbetet. LU skickade in en ärlig och bra självvärdering. UKÄ såg också en tydlig koppling mellan insatser och ledningens engagemang och intresse – det blev tydligt att om ledningen byttes ut kunde engagemanget för frågorna också falna.

Bo Anders Jönsson, ordförande i utbildningsnämnden menar att LU:s resultat var förväntat, det finns ingen systematik idag för hur vi arbetar. Han säger att det ÄR en ledningsfråga. Vi har en miljöstrategi – men fokus på utbildning saknas i denna. Utbildningsnämnden kan ha en roll i att driva arbetet, men måste ha bra underlag för att kunna skjuta till medel för att arbeta med detta, för att kunna utveckla hållbarhet i utbildningen. Vi måste också ha en handlingsplan för arbetet med hållbarhet i utbildningen.

Vi måste sätta mål, en miljöpolicy – jämför med Göteborgs universitet – nya ISO 14000.

Deltagarna diskuterade vilka aktörer som kan utbilda lärarna? AHU (Avdelningen för högskolepedagogisk utveckling) – kan de hjälpa oss? Det finns ett tryck underifrån, men AHU styrs ovanifrån… Det framkom att utbildningsnämnden kan beställa kompetensutveckling för lärarna genom AHU.

Varför ska studenterna lära sig om hållbarhet? Miljöbron ser att företagen vill ha hållbarhetskompetens NU. Studenterna får med sig kunskap, men kan studenterna ge spets till företagen redan under projektarbeten? Studierektor för miljövetarutbildningen säger att det är svårt att utbilda inom specifikt område vad gäller hållbarhet, det är så olika vad företagen vill ha. Vi ser att naturvetare har olika titlar efter examen, ingen arbetar med samma sak. När vi får in statsvetare, jurister, naturvetare på klimatmastern – då blir det bra.

Vi har kompetens. Det handlar inte bara om att alla ska vara överens, nu kör vi, nu skapar vi fler tvärvetenskapliga utbildningar – ni behöver nästan inte blicka utanför universitetet; här finns kompetensen! De regelsystem som finns lyfts fram som ett problem, det är svårt att arbeta över fakultetsgränser och institutionsgränser. En studierektor menar att det ytterst handlar om pengar. De lärare som undervisar hos oss tillhör inte oss, de är inlånade från andra fakulteter.

Det är viktigt att få med exempel under kursen – hur kan man arbeta med hållbarhet i verkligheten? Och framhäva varför hållbarhet är viktigt. En student som läser juridik och miljöbalken säger ”Vi får reda på att lagen finns, men varför är det viktigt? Kan man få veta varför det är viktigt? En etisk dimension? Jag läser också ekonomi – läser CSR – men igen får vi inte med oss varför det är viktigt att värna om de etiska delarna…” Om inte alla studenterna får med sig det etiska perspektivet, då får man inga spjutspetsar, utan ”green washing”-studenter. Tvärvetenskap är otroligt viktigt – alla måste förstå hur det ekonomiska systemet påverkar alla. Student som läser humanekologi: ”där är man kritisk mot allt. Varför inte få in en nationalekonom som brinner för detta system på detta program? Disciplinerna måste mötas!”

Viktigt att testa olika saker, testa oss fram. Men det finns en risk – studenterna har stora förväntningar. De är farligt att lita på att vi har en top-down policy, vi måste också fånga upp studenternas engagemang. I UKÄ-utvärderingen var LU är en av de bästa vad gäller att fånga upp engagerade studenter i hållbarhetsarbetet. Men vi måste ha en skarp ”framing”. Hur ska vi arbeta över tid? Även om man kan leka med studentengagemang så finns det från UKÄ:s sida en önskan om att det i framtiden ska ligga som ett krav i alla examensarbeten, att de ska examineras mot hållbarhet.

Andra förslag

  • Via Sten K Johnsons Stiftelse kommer det att ges ett bidrag till studenter att arbeta med entreprenörskap. Det kommer att erbjudas cirka 1012 platser per fakultet. Kan något liknande göras med hållbar utveckling?
  • Man kan hitta det mesta inom de globala målen. Kanske ska alla uppsatser/projekt ligga i linje med målen? Studenterna lär sig reflektera, vad är kopplingen mellan vad jag gör och de globala målen? Studenterna gillar detta och vill arbeta vidare med det. Det behöver inte handla om examensarbeten heller, kan handla om att olika studenter arbetar i grupp med olika mål – från olika discipliner. Att de arbetar tillsammans inom hållbarhet. Forskningsråden gör detsamma och tar med hållbarhet som en aspekt. VINNOVA kommer att be forskare att förklara hur deras projekt relaterar till, och ligger i linje med hållbar utveckling.
  • Kan man göra hållbarhetsutbildning som en MOOC – satsa pengar till att utveckla detta? Eller använda det som redan finns?
  • Fortbildning för lärarna behövs, om studenter ska kunna lära sig om hållbarhet måste lärarna kunna ämnet! Rekommendationerna från SUHF (Sveriges universitets och högskoleförbund) är 10 veckor för fortbildning. Många lärare fortbildar sig bara fem veckor. Förslag på att beställa hållbarhetsutbildning genom AHU (Avdelningen för högskolepedagogisk utveckling). Universitetets särskilda verksamheter (USV) håller på att dra igång ett tvärvetenskapligt projekt för att bygga upp ett nätverk för lärare – för att prata tvärvetenskaplig pedagogik inom universitetet.
  • Hur ska vi arbeta med internationalisering, vi är bäst på det? Studenterna ska ta med sig detta hem, vi ska lära av dem, fläta ihop med internationalisering och hållbarhet… Det är viktigt att lyfta upp de goda exempel som finns och att vi arbetar över fakulteterna för att lära av varandra.
  • Separera inte utbildning och forskning så mycket. Studenterna kan ta med sig innovativa projektidéer hem, och använda dem i utbildningen, arbeta mot målen – kan studenterna kanske vara en ingång till forskningsprojekt i framtiden?
  • Finns en stor potential att låta studenterna själva titta på sin utbildning – vad kan ändras, speciellt vad gäller enkäten (kursutvärderingen) som skickas ut till studenterna: man kan lägga till frågor kring hållbarhet, hållbarheten av utbildningen, och hur de har upplevt utbildningen.
Sidansvarig:

Lunds universitets hållbarhetsforum
Sölvegatan 37
223 62 Lund

contact [at] sustainability.lu.se