Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Människan i staden – Hur når vi den hållbara staden med individen i centrum?

En svartklädd panel äntrar scenen för del tre under Hållbarhetsveckans konferens Människan i staden. Sörjer de en ohållbar framtid månntro? Nej, det är arkitekterna som är här för att presentera sina idéer om hur staden kan bli hållbarare från ett socialt perspektiv. Individen i stadsmiljön är den huvudfrågan i den tredje delen av dagens konferens, och nu lever äntligen temadagen upp till sitt namn.
Människan i staden - konferens 17 maj 2017
Foto: Mikael Radhe

För att en stad ska vara hållbar krävs inte bara att staden investerar i cykelspår eller kollektivtrafik, det är även hur den gör det. Enligt Maria Johansson, miljöpsykolog, beror val av vandringsspår  på hur individen uppfattar miljön. I hennes arbetslinje har tre variabler testats för hur pass trolig en individ är att välja en viss väg jämfört med en annan: komplexitet, grönska och underhåll. Uppfylls inte dessa krav kan individen välja bort vissa resmål. Ett avskräckande exempel lyfts av Catharina Sternudd, lektor i arkitektur, i Nova Lund som bemöter både cyklisten och pendlaren med en tråkig miljö och långa avstånd.

Så hur ska vi tänka när vi bygger en hållbar stad? Arkitekterna i svart från WHITE lyfter det normkritiska perspektivet i stadsplaneringen. Normkritik, menar de, är viktigt för den sociala utvecklingen av staden. Ett projekt de har inlett handlar om normkritisk visualisering. Idén är att komma ifrån de ibland rent missvisade projektbilder som arkitektfirmor presenterar för allmänheten. Soliga picknickdagar med barn som flyger drake är inte särskilt vanliga i alla Sveriges parker. Istället ska bilder på regn, tomma gator och utanförskap komma att presenteras sida vid sida med traditionella projektbilder. WHITE medger dock att man fortfarande ställer upp med solbilder i arkitekttävlingar.

Dock kan normkritiken kritiseras för att skildra stereotyper: en romsk kvinna som tigger syns på en bild, vänsterprotester och polisvåld skildras på en annan. Dessa är scener ifrån vardagslivet som också känns som stereotypa, om än mer realistiska än barnet som springer med draken på Sergels Torg.

James Ehrlich stad är dock den mest normkritiska av dem alla. I ett föredrag som är mer säljande än informativt berättar han om sitt projekt ReGen Villages, som är en ny samhällsmodell där människan bor i mindre samhällen i naturen. Tanken är att en ReGen Village är självförsörjande, och att maten odlas i gemensamma utrymmen. Ehrlich lyfter jordbrukarlivet i ReGen Villages som lösningen på en framtid där 47 % av alla jobb har försvunnit och där traditionella jordbruk inte kan försörja jordens befolkning.

-It’s not about work, it’s about self worth, svarar Elrich på en fråga om livet i hans projekt.

Text och bild: Mikael Radhe, en av Hållbarhetsforums studentjournalister under Hållbarhetsveckan

Senaste artiklar

2017-11-22
Lundaforskare, doktorander och studenter om klimatmötet i Bonn
Lundaforskare, doktorander och studenter om klimatmötet i Bonn
2017-11-21
Varmare klimat förändrar Skånes flora
Varmare klimat förändrar Skånes flora
2017-11-14
Internationell hållbarhetskonferens vid Ekonomihögskolan i Lund
Internationell hållbarhetskonferens vid Ekonomihögskolan i Lund
2017-11-13
Hur fortsätter arbetet med hållbarhet i utbildningen?
Hur fortsätter arbetet med hållbarhet i utbildningen?
2017-11-07
Climathon Lund 2017
Climathon Lund 2017

Lunds universitets hållbarhetsforum
Sölvegatan 37
223 62 Lund

contact [at] sustainability.lu.se