Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Människan i staden – Helhetstänkande i skapandet av den hållbara staden

”Har vi städer som gynnar människorna, eller är det människorna som gynnar städerna?” Så inledde moderatorn Nora Smedby Hållbarhetsveckans tredje dag på Skissernas Museum, där konferensen Människan i Staden avhandlade ämnen kring hållbar stadsutveckling.
Människan i staden - konferens i Skissernas museum 17 maj 2017

Stadsplanering i relation till hållbar utveckling är en komplex fråga som bjuder på en mängd utmaningar. Bakgrunden är att i dagsläget bor ca 50% av jordens befolkning i urbana miljöer, en siffra som väntas öka till 70% de kommande 15 åren. Denna befolkningsökning i kombination med de förväntade klimatförändringarna, kommer göra städer till riskzoner om inga förebyggande åtgärder vidtas. Forskare är dock eniga om att städer inte bara utgör utmaningar utan även lösningar på problemen, och att den urbana miljön är en nyckel för att nå hållbarhetsmålen.

Konferensens andra del fokuserade på helhetstänkande i skapandet av den hållbara staden. Jamil Khan, universitetslektor i Miljö- och energisystem vid LTH, utmanade rådande praxis och diskuterade kring samspelet mellan miljö och social välfärd. Jamil menade att stadsplanering inte enbart kan fokusera på att lösa miljörelaterade problem, utan måste även inkludera utmaningar som segregation, fattigdom och jämlikhet för att skapa en hållbar stad. Insatser som tacklar båda aspekter kallas för ekosociala åtgärder, och är enligt Jamil inte nödvändigtvis komplicerade, men de kräver ett holistiskt synsätt. Det handlar om att tänka bredare kring tillgänglighet till det offentliga rummet, till exempel genom en mer utvecklad kollektivtrafik och utformning av stadens byggnader och områden. Ekosociala åtgärder handlar även om att reflektera kring frågor som fördelningen mellan arbete och fritid, och närheten till kultur och sociala aktiviteter.

Frans Mossberg, chef för Ljudcentrum vid Lunds Universitet, nämnde även han sambandet mellan miljö och social välfärd då han förklarade hur städers ljudbild speglar den socio-ekonomiska kartan. Ljudkomfort återfinns oftare i städers mer välbärgade områden, medan oväsen i större utsträckning förekommer i socialt utsatta områden. Trots detta är ljudmiljön inte en naturlig komponent i stadsplanering, enligt Frans. Framtidens städer bör ta itu med bullernivåer, inte enbart för att de vidmakthåller en ojämlik fördelning av stadens resurser, utan även för att det finns tydliga samband mellan buller, stress, och allvarliga sjukdomar.

Kontroll av ljudnivåer och andra krav på stadsbilden står dock inte alltför sällan i konflikt med mål om förtätning av staden. Helena Hansson, forskare vid Center for Environmental and Climate Research vid Lunds Universitet, diskuterade kring dilemmat mellan förtätning av staden och hållbar stadsplanering. Å ena sidan finns det ambitioner att göra staden mer hållbar genom förtätning, det vill säga att minimera stadsspridning till förmån för bevarandet av odlingsbar mark. Å andra sidan är förtätning inte något önskvärt eftersom framtidens städer kommer ställa krav på fler öppna ytor och grönområden. Grönområden utgör något som i stadsplanering kallas för naturbaserade lösningar, och syftar till att motverka inte enbart buller, utan även översvämningar och andra problem relaterade till de förestående klimatförändringarna. Ofta är dessa områden multifunktionella och fungerar både som till exempel rekreationsområde, vattenreservoar och stadsodling. Hur staden utformas kommer enligt Helena kräva noga avvägande, eftersom det kommer innebära kompromisser, det vill säga, till vilka syften, och för vem skapas staden. Frågor som ”Vad har staden för vision?” och ”Hur gör vi med befintlig struktur?” kommer va avgörande för framtida stadsplanering.

Genomgående för samtliga föreläsningar var temat om hur hållbar stadsplanering handlar om att tänka nytt kring prioriteringar, som i exempelvis konflikten mellan den täta och den gröna staden, kompromissen mellan stad och landsbygd, och bilens dominans i staden. Vidare betonade många talare vikten av att våga ställa obekväma frågor. Till exempel, varför har vi fortfarande en infrastruktur där bilen är det primära färdmedlet? Är det för att ett alternativ skulle utmana vissa intressen och få för stora ekonomiska konsekvenser? Men framförallt betonade samtliga talare hur skapandet av en hållbar stad inte enbart är en fråga om miljö och klimatsäkring. Även om tekniska lösningar är en viktig del, får inte utvecklingen av dessa göra att vi tappar fokus på de sociala perspektiven. Staden är till för människan, inte tvärt om. Frågor om social välfärd och miljö är därför tätt sammankopplade, och vi kommer inte kunna lösa den ena utan den andra. Hållbar stadsplanering handlar därför först och främst om helhetstänk.

Vill du veta mer?

LTH
Miljö- och Energisystem. LTH
Ljudmiljöcentrum, Lunds universitet
Centre for Environmental and Climate Research

Text och bild: Frans Libertson, studentjournalist under Hållbarhetsveckan i Lund 2017

Senaste artiklar

2017-11-22
Lundaforskare, doktorander och studenter om klimatmötet i Bonn
Lundaforskare, doktorander och studenter om klimatmötet i Bonn
2017-11-21
Varmare klimat förändrar Skånes flora
Varmare klimat förändrar Skånes flora
2017-11-14
Internationell hållbarhetskonferens vid Ekonomihögskolan i Lund
Internationell hållbarhetskonferens vid Ekonomihögskolan i Lund
2017-11-13
Hur fortsätter arbetet med hållbarhet i utbildningen?
Hur fortsätter arbetet med hållbarhet i utbildningen?
2017-11-07
Climathon Lund 2017
Climathon Lund 2017

Lunds universitets hållbarhetsforum
Sölvegatan 37
223 62 Lund

contact [at] sustainability.lu.se