Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Nya miljöstöd kan minska fosforläckage till Östersjön

Nya miljöstöd kan minska fosforläckaget från jordbruket till Östersjön samtidigt som lantbrukarens vinst av odlingen blir högre. Att ersätta dagens åtgärdsbaserade stöd till skyddszoner med ett resultatbaserat system ger både positiva miljöeffekter och lägre samhällskostnader enligt en ny studie från AgriFood Economics Centre i samarbete med Centrum för miljö- och klimatforskning vid Lunds universitet.
Algblomning i Östersjön. Foto: Kustbevakningen
Algblomning i Östersjön. Foto: Kustbevakningen

Fosforläckage från jordbruket bidrar till dålig vattenkvalitet och minskad biologisk mångfald genom övergödning av Östersjön. För att minska läckaget ges ersättning till lantbrukare för skapande av skyddszoner längs vattendrag och sjöar.

– Skyddszoner är remsor av åkermark som inte brukas, säger forskaren William Sidemo Holm, författaren till studien. När regnvatten rinner från åkern mot till exempel ett vattendrag silar skyddszonens växter ut jorden från regnvattnet och hindrar fosfor från att nå Östersjön. 

Dagens miljöstöd till skyddszoner baseras på deras storlek och ges även om zonerna inte minskar fosforläckaget alls. Vad forskarna nu föreslår är att istället basera stödet på hur mycket skyddszonen minskar läckaget.
– Vår forskning visar att ett nytt så kallat resultatbaserat stödsystem minskar läckaget uppt till åtta gånger mer än det nuvarande åtgärdsbaserade systemet, givet att det utbetalda stödet är lika stort.

Skillnaderna mellan stödsystemen uppkommer för att dagens system inte ger ekonomiska incitament att placera skyddszonerna på ett optimalt sätt för att minska läckaget. Det föreslagna systemet belönar lantbrukaren för att anlägga skyddszoner där de har störst effekt.
– Förutom att våra föreslagna miljöstöd är mer effektiva skapar de även ett mindre produktionsbortfall, och därmed lägre kostnader för lantbrukaren, eftersom mindre mark behövs till skyddszoner när de placeras på bästa ställe.

Resultatbaserade miljöstöd ses som svåra att införa eftersom det kan vara dyrt att mäta resultaten. Att mäta fosforläckaget på varje gård skulle exempelvis bli mycket kostsamt. I det här fallet kan man dock undvika sådana kostnader då fosforläckaget kan simuleras med hjälp av datormodeller.
– Alla data som krävs för simulering på gårdsnivå är redan tillgängliga. Därför är ett resultatbaserat stödsystem fullt genomförbart. Vi hoppas att den här nya formen av miljöstöd kan bidra till att göra Östersjön renare och till att minska kostnaderna för miljöåtgärder för lantbruket.

Mer information

AgriFood Economics Centre samlar forskare från Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala.Här kan du läsa rapporten: ”Resultatbaserade ersättningar för miljöåtgärder – fallet skyddszoner”

Kontakt

William Sidemo Holm är doktorand i miljövetenskap på Centrum för miljö och klimatforskning. Här hittar du kontaktuppgifter och mer information om William 

Senaste artiklar

2017-11-22
Lundaforskare, doktorander och studenter om klimatmötet i Bonn
Lundaforskare, doktorander och studenter om klimatmötet i Bonn
2017-11-21
Varmare klimat förändrar Skånes flora
Varmare klimat förändrar Skånes flora
2017-11-14
Internationell hållbarhetskonferens vid Ekonomihögskolan i Lund
Internationell hållbarhetskonferens vid Ekonomihögskolan i Lund
2017-11-13
Hur fortsätter arbetet med hållbarhet i utbildningen?
Hur fortsätter arbetet med hållbarhet i utbildningen?
2017-11-07
Climathon Lund 2017
Climathon Lund 2017

Lunds universitets hållbarhetsforum
Sölvegatan 37
223 62 Lund

contact [at] sustainability.lu.se