Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Så kan elnätet bli intelligentare

– Smarta elnät handlar framför allt om att skapa ett intelligent elnätsystem. Att genom smarta datoriserade system ständigt balansera elproduktionen och elanvändningen för att säkra elförsörjningen och samtidigt använda våra resurser effektivt och hållbart, säger
professor Jurek Pyrko vid Lunds universitet.
smart el
Foto: Eon

Det finns flera olika exempel på tillämpningar och pågående projekt som forskare och företag arbetar med inom området smarta elnät. Ett av dem är att göra människor medvetna om sin elanvändning. Ytterligare en aspekt är att utveckla så kalllade smarta hus och hem.

– Redan på 80-talet fanns det intelligenta hus, som vi kallade det då. Men för ungefär tre–fyra år sedan, när marknaden för smarta mobiler och surfplattor exploderade, kom det plötsligt en plattform där du kan fjärrstyra allt som är uppkopplat i bostaden. Du kan ändra temperatur, belysning, sätta på och av apparater och så vidare, berättar Jurek Pyrko, professor i energihushållning vid Lunds tekniska högskola, som är en del av Lunds universitet.

Jurek Pyrko
Jurek Pyrko, professor vid Lunds tekniska högskola. Foto: Elisabeth M-Pyrko

Energibolagen driver just nu några pilotprojekt, bland annat Eons smarta hus Hållbarheten i Västra Hamnen i Malmö. Där testas teknik där man via mobil och surfplatta ständigt kan se elanvändningen i realtid och styra den. Andra stora smarta elnätsprojekt som pågår i Sverige just nu är Norra Djurgårdsstaden i Stockholm och Gotlandsprojektet. Det senare är ett försök att göra Gotland självständigt i sin elförsörjning.

Styra elanvändningen med priset

En funktion i smarta elnät, som redan används i andra länder med högre elpris än vad vi har, är att styra elanvändningen efter priset. När efterfrågan och därmed elpriserna är lägre kan till exempel energikrävande maskiner som tvätt- och diskmaskiner i stället sättas igång av ett smart system.

– Tanken är att det ska vara ett enkelt system där du lägger in dina önskemål för hur du vill styra elanvändningen utifrån pris, miljöbelastning och behov. Sedan sköter systemet själva styrningen, säger Jurek Pyrko.

Att stänga av vissa saker i hemmet, för att skona miljön eller styra användningen till exempelvis natten för en jämnare elanvändning över dygnet, har också en ekonomisk fördel.

– Flera energibolag har börjat med prissättning per timme nu och det gör att du i vissa fall skulle kunna spara flera tusen kronor per år genom en smartare styrning av din elanvändning, säger han.

Något som också börjat bli allt mer intressant, framför allt i takt med sjunkande priser för solceller, är att producera sin egen el. Blir det ett överskott kan det säljas till elnätet.

– Även här krävs smarta elnät som kan ta vara på de snabbt växlande elflödena. Det gäller ju att balansera all den el som produceras och används i varje stund. En annan möjlighet vore att på något sätt lagra elöverskottet. Därför utgör forskning kring energilager en viktig del i smarta näts utveckling, säger Jurek Pyrko.

Foto: Daniel Skog, Malmö Stad
Även bilen kan inkluderas när smarta elnät utvecklas. På dagen kan elbilarna laddas med hjälp av solceller, och skulle det produceras mer el än vad som behövs i området skulle de kunna lagra överskottet av el i sina batterier.Foto: Daniel Skog, Malmö Stad

"Internet of things"

Om man blickar framåt i tiden är nästa steg ”Internet of things” – att allt fler saker i hemmet är uppkopplade mot internet.

Apparaterna står i kontakt med både varandra och elnätet i området.

– Börjar elnätet i ett område bli överbelastat kan elnätet och apparaterna kommunicera med varandra för att se vad som kan avvaras och stängas ner. Idag växlar energibolagen i stället upp elproduktionen och blir kanske tvungna att importera el från våra grannländer eller sätta i gång miljöbelastande kraftverk baserade på gas, olja eller kol.

Visioner för framtiden då? Hur ser det ut till exempel år 2050 när regeringen har satt som mål att vi inte ska ha något nettoutsläpp av växthusgaser?

– Jag ser framför mig att energianvändningen har minskat rejält tills dess genom både smarta elnät, och inte minst en bättre byggteknik med ännu bättre tilläggsisolering, effektiva fönster och ventilation, smarta elapparater samt vår växande medvetenhet och ändrade beteende, säger Jurek Pyrko.

Vad krävs då för att nå dit? Behövs mer forskning?

– Det skulle behövas fler större projekt där smarta elnät används. Nu görs det ofta mindre fallstudier med bara några hushåll involverade, säger Jurek Pyrko.

– Vi ser också att intresset hos dem som är med i experiment verkar avta efter tre–fyra månader. Man är snart tillbaka i sina vardagsvanor. Med ett smart styrsystem som människor vet hur de ställer in blir det förhoppningsvis mer kontinuitet och därmed effektivare elanvändning.

Text: Nina Nordh

Hyreshuset Hållbarheten

Hållbarheten är ett experimenthus i Malmö som drivs av energibolaget Eon för att testa olika innovationer och smarta energilösningar. Lägenheterna har fler än hundra mätpunkter som samlar data om elanvändning och temperatur, och systemet kan fjärrstyras via surfplattor och smarta mobiler. Hyresgästerna har också tillgång till elcykel och elbil.

Hållbarheten
Hyreshuset hållbarheten i Malmö. Foto: Eon

Vad kan fastighetsägare göra?

För vanliga flerbostadshus, som inte från början byggts som ”smarta hem” liknande Hållbarheten i Malmö, är den information om energianvändningen som hyresgästerna får i dag begränsad. Normalt sett har inte hyresgästerna tillgång till en elmätare där de kan se sin elanvändning från timme till timme. Uppvärmningen är också gemensam och individuell värmemätning, alltså mätning per hushåll, är ovanligt.

Några exempel på vad fastighetsägare kan göra i ett befintligt flerbostadshus när det gäller smarta elnät:

• Införa smarta styrsystem för belysning, värme med mera i gemensamhetsutrymmen.

• Installera solceller för produktion av egen el.

• Ansluta sig till fordonspool med till exempel elbilar och elcyklar.

Källa: Boken Smart om smarta elnät, Lunds tekniska högskola och energibolaget Kraftringen

Toppar i elanvändningen

Kraftringen elförbrukning över dygnet i ett hushåll

I våra hem skapar vi en topp i elanvändningen när människor kommer hem från skola och arbete, och sätter igång hemmets elkrävande apparater, allt ifrån spis till dator, tv, tvättmaskin och så vidare.

Det skapar höga belastningstoppar på nätet, högre än dem som industrin orsakar dagtid när den går på högvarv.

I figuren ovan visas ett exempel på hur dygnsanvändningen för ett hushåll kan se ut i energibolaget Kraftringens system.

Senaste artiklar

2017-11-22
Lundaforskare, doktorander och studenter om klimatmötet i Bonn
Lundaforskare, doktorander och studenter om klimatmötet i Bonn
2017-11-21
Varmare klimat förändrar Skånes flora
Varmare klimat förändrar Skånes flora
2017-11-14
Internationell hållbarhetskonferens vid Ekonomihögskolan i Lund
Internationell hållbarhetskonferens vid Ekonomihögskolan i Lund
2017-11-13
Hur fortsätter arbetet med hållbarhet i utbildningen?
Hur fortsätter arbetet med hållbarhet i utbildningen?
2017-11-07
Climathon Lund 2017
Climathon Lund 2017

Lunds universitets hållbarhetsforum
Sölvegatan 37
223 62 Lund

contact [at] sustainability.lu.se