Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Om perenner, rapskakor och finansjättar

– vad vi tar med oss från konferensen Hållbar mat i ett förändrat klimat. En krönika av Hannah Berk, studentjournalist under Hållbarhetsveckan.
Hållbar mat i Skissernas

Under en förmiddag på Skissernas museum i Lund diskuterades övergången till hållbar mat i en värld i förändring. Hur ska vi förhindra att våra matjordar utarmas? Hur ska vi förpacka vår mat på ett hållbart sätt utan att förpackningen kostar mer än maten den innehåller? Och vem är det som har ansvar för att det sker en bestående förändring när det kommer till den mat vi äter? Det här är frågor som väcktes och delvis besvarades under förmiddagen.

Ett upprepat mantra under dagen kom att bli ”we vote with our forks three times a day”. Vi blev påminda om att vi har makten att välja våra livsmedel. Och att det är ett val vi gör som påverkar företag och driver utvecklingen. Vi kan bli mer medvetna om att maten faktiskt kommer någonstans ifrån. Att den har en historia, ibland lång genom många processer, länder och handelshänder. Att den har grott någonstans, även kött har ju ur ett energiperspektiv grott någonstans ursprungligen, och tagit näring från en jord och vanligtvis från tillsatsmedel också. Jag kan nog identifiera mig med det här. Att jag lätt distanserar mig och ser maten som ett problem som jag måste lösa helst tre gånger om dagen för att må bra.

Mat är ett komplicerat koncept för många. En äter för snabbt, för lite, för mycket, för ofta, för sällan, eller bara fel, innehållsmässigt. Det får konsekvenser att äta bra eller dåligt. Det lägger sig någonstans som en påminnelse på kroppen, i humöret, i hur trötta vi är. Det är också, vilket Marcus Klasson från Matbyrån tog upp under sin presentation, en fråga om identitet. Samtidigt som den mat vi äter har producerats och transporterats på olika sätt och har skilda konsekvenser för klimat, ekosystem och jordar. We vote with our forks. Finns det någonting kvar som mat skulle kunna handla om? Och hur kan vi ser ner på vegetarisk och veganska halvfabrikat med allt det här i åtanke? Något som Åsa Domeij, hållbarhetschef på Axfoods, tog upp under ett panelsamtal. Det är klart att en vill lösa mat-problemet så snabbt och bekvämt som möjligt och samtidigt ge avkall på så få av de här ”kriterierna” som möjligt.

Mitt under ett panelsamtal händer något som bryter av från”we vote with our forks”-temat. En publikfråga som lyder, ungefär: ”Om vi lyfter blicken från konsumenterna, vad kan företag och politik göra, på egen hand, för en hållbarare matproduktion?” Det är en student som ställer frågan. Och jag tror att hon också tänker på hur övermäktigt det kan vara att dels vara tillräckligt informerad men också alltid tillräckligt motiverad för att göra ett miljö och klimatmässigt smart val. Och att förlita sig på att alla ska göra det här tre gånger om dagen är ännu svårare.

Flera svar dyker upp under dagen. Det kan handla om att informera, att föra ut ny kunskap till underleverantörer och konsumenter. Men också mer specifika svar som Lennart Olsson, Professor vid Lund Universitets Center for Sustainability Studies, LUCSUS, tar upp under sin kortföreläsning, Att övergå till fleråriga plantor i jordbruket. Plantor som till större del binder in kol i sina rötter och inte utarmar jordarna i lika hög grad som ettåriga plantor. Karolina Östbring, forskare vid institutionen för livsmedelsteknik vid LTH, introducerar oss till rapsproteinet. Guldet som nu eldas upp eller används i djurfoder men som vi inom en snar framtid skulle kunna använda på samma sätt som soyan används i veganska produkter idag.

Lennart Olsson tar i sin föreläsning också upp något som kallas för ”the ABCD of food trading”. ABCD står för ”ADM”, ”Bunge”, ”Cargill” och ”(Louis)Dreyfus” och är de fyra företag som styr i princip all övergripande handel inom kött och spannmål. ADM, Bunge och Cargill är amerikanska företag medan Dreyfus påstår sig vara internationella, utan hemland. Politik i enskilda länder har begränsad makt att påverka dessa företag. Företagen i sin tur kan påverka prissättning och verkar också föra dialog med varandra. Det är någon form av food’s masterclub och den oundvikliga frågan som kommer upp är; hur stor makt har egentligen konsumenten? Efter marknadsföring, selekterat informationsutbyte, urval av material och produkter i våra butiker och prissättning. Faktorer som styr hur vi väljer. Ur ett samhällsperspektiv blir konsumenten kanske en bricka i ett spel som de stora aktörerna spelar. Där konsumenterna är en manipulerbar massa och vinstintresset styr. Samma gäller nämligen för produktionen av mat. Företag äger företag som äger företag i ett nät som härleds till ett fåtal världsjättar. Vi får höra att mat har gått från att tillhöra produktionssektorn till att allt mer ha med finans att göra. Det är också något som får mig att undra utan att riktigt veta vilken fråga att ställa. Jag känner mig lite som fåren i Animal Farm efter att grisarna har tagit över, men hoppas att det inte är berättigat.

/Hannah Berk, studentjournalist under Hållbarhetsveckan

Senaste artiklar

2017-10-16
Små kryp med stora uppgifter: Varför försvinner våra bin?
Små kryp med stora uppgifter: Varför försvinner våra bin?
2017-10-16
Ny elväg testas utanför Lund
Ny elväg testas utanför Lund
2017-10-16
För sen ankomst när klimatet förändras
För sen ankomst när klimatet förändras
2017-10-13
Klimatförändringen – kunskapsläget, politiken och innovationer som en lösning
Klimatförändringen – kunskapsläget, politiken och innovationer som en lösning
2017-10-05
Forskare efterlyser tydligare skötselkrav i odlingslandskapet
Forskare efterlyser tydligare skötselkrav i odlingslandskapet

Lunds universitets hållbarhetsforum
Sölvegatan 37
223 62 Lund

contact [at] sustainability.lu.se