Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Ökad växtlighet i Arktis kan motverka uppvärmningen

Klimatförändringar gör att det blir mer buskvegetation i karga, arktiska ekosystem. I en studie vid Lunds universitet visas att organismer som bakterier och svampar triggas att bryta ner särskilt näringsrika döda delar från buskarna. Samtidigt minskar den totala nedbrytningen. Konsekvensen kan bli en bromsande effekt på uppvärmningen av klimatet.
Johannes Rousk. Foto: Kathrin Rousk
Johannes Rousk. Foto: Kathrin Rousk

En stor del av jordens kol och kväve finns lagrat i arktiska ekosystem där marken ständigt är frusen, så kallad permafrost. Klimatförändringar leder till att sådan mark värms upp. Johannes Rousk vid Lunds universitet har tillsammans med kollegor från Köpenhamns universitet och Center för Permafrost (CENPERM) i fältförsök utanför Abisko undersökt vad som händer med nedbrytningen av organiskt material när klimatet blir varmare.

- När Arktis blir varmare blir det i stället för mossa som är svår att bryta ned mer buskar. Buskarna har löv och rötter som när lätta att bryta ned och som läcker socker. Det vi visar är att nedbrytningsorganismer som bakterier och svampar triggas att söka sådant näringsrikt organiskt material som innehåller mer kväve, samtidigt som den totala nedbrytningen minskar, säger Johannes Rousk.

När det näringsrika materialet bryts ner, anrikas den näringsfattiga delen av det organiska materialet. Mängden kol kommer då sannolikt att öka. I existerande klimatmodeller tas det inte hänsyn till sambandet mellan den buskvegetation som pågående klimatförändringar orsakar och att marken blir mer näringsfattig.

- Det blir spännande att se hur detta påverkar markens kolomsättning i längden. Kanske kan våra resultat bidra till att komplettera framtida klimatmodeller, säger Johannes Rousk.

Det är idag ingen som vet vad det leder till när det blir mindre mängd näring i marken i arktiska ekosystem samtidigt som den totala nedbrytningen av organiskt material minskar. Johannes Rousk vågar sig ändå på en gissning.

- Jag misstänker att det får en bromsande effekt på uppvärmningen, säger han.

Artikeln publiceras i den vetenskapliga tidskriften Global Change Biology.

Nyhet från Lunds universitet, 10 maj 2016

 

Senaste artiklar

2017-10-18
Vad behövs för att skapa framtidens hållbara universitet?
Vad behövs för att skapa framtidens hållbara universitet?
2017-10-16
Små kryp med stora uppgifter: Varför försvinner våra bin?
Små kryp med stora uppgifter: Varför försvinner våra bin?
2017-10-16
Ny elväg testas utanför Lund
Ny elväg testas utanför Lund
2017-10-16
För sen ankomst när klimatet förändras
För sen ankomst när klimatet förändras
2017-10-13
Klimatförändringen – kunskapsläget, politiken och innovationer som en lösning
Klimatförändringen – kunskapsläget, politiken och innovationer som en lösning

Lunds universitets hållbarhetsforum
Sölvegatan 37
223 62 Lund

contact [at] sustainability.lu.se