Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Nytt verktyg för kommuners klimatanpassning

Nu finns ett enkelt verktyg för kommuner som vill utveckla sitt arbete med att anpassa sin planering och verksamhet till ett klimat i förändring. Bakom guiden står en grupp forskare vid Lunds universitet.
regn

– Klimatanpassning kan vara både enkelt och komplext på samma gång. Det handlar om att få alla beslut att gå i rätt riktning, säger Christine Wamsler som forskar vid Lunds universitet om hållbar samhällsbyggnad med fokus på anpassning till ett förändrat klimat.

Klimatanpassning syftar till att anpassa samhället både på kort och på lång sikt till ett varmare och regnigare klimat, där extrema väderhändelser som till exempel värmeböljor och översvämningar blir allt vanligare.

Christine Wamsler och hennes kollegor har studerat städer runt om i världen för att se vad som är framgångsfaktorer för klimatanpassningsarbetet på lokal nivå.

– För att det ska bli framgångsrikt krävs ett tydligt ansvar för klimatanpassningsarbetet och att det finns finansiering för det. Det är lätt att det blir allas och ingens ansvar, och att klimatanpassningen stannar vid enbart planer, säger Christine Wamsler.

Klimatanpassning i fyra svenska kommuner

I en studie som presenterades i den vetenskapliga tidskriften Global Environmental Change strax före årsskiftet har Christine Wamsler och hennes forskargrupp undersökt klimatanpassningsarbetet i fyra svenska kommuner – Malmö, Lomma, Helsingborg och Kristianstad. En liknande studie av Christine Wamsler i åtta tyska kommuner publicerades också tidigare i år i Ecology and Society.

– De har alla drabbats av översvämningar på senare år och därför har det förebyggande klimatanpassningsarbetet tagit fart. Trots det såg vi att ett helhetstänkande många gånger saknades. Exempelvis kunde det finnas en anpassningsplan, men den följdes inte. Eller hade den som ansvarade för klimatanpassningsarbetet inte tillräckligt med stöd från ledningen. Utifrån de här erfarenheterna har vårt nya verktyg växt fram.

Kristianstad Vattenrike
Kristianstad utsågs 2015 till bäst i Sverige på klimatanpassning av IVL Svenska Miljöinstitutet och Svensk Försäkring. Foto: Claes Sandén, Kristianstad kommun

Systematiskt arbete över förvaltningsgränserna

Det finns andra verktyg, men fördelen med det nya verktyget, berättar Christine Wamsler, är dess enkelhet och helhetstänkande. Verktyget hjälper kommunerna att hitta sina styrkor och svagheter, och fastställa mål och utvecklingsvägar framåt för klimatanpassningsarbetet.

– För att få en mer varaktig förändring behövs ett systematiskt arbetssätt där klimatanpassning genomsyrar alla beslut. Ofta har olika förvaltningar olika mål som kan motverka varandra. Många gånger får en av förvaltningarna ansvaret att arbeta med klimatanpassning, men alla förvaltningar behöver arbeta samordnat med detta. Det finns annars en stor risk att ingen tar på sig ansvaret för det långsiktiga arbetet med klimatanpassning i kommunerna, säger Christine Wamsler.

Mer än enstaka projekt

Klimatanpassning sätter fokus på hur vi utvecklar våra städer och hur känsliga de är för variationer i klimatet och extrema väderhändelser. Finns det grönytor, dammar och så vidare som kan ta hand om vatten i samband med skyfall? Finns det grönområden eller offentliga lokaler (som till exempel bibliotek) som kan ge svalka vid extrem hetta? Behöver vallar byggas för att skydda mot översvämningar, eller bör det råda byggförbud i översvämningsdrabbade områden? Finns det reservsystem som kan kopplas in då kritisk infrastruktur eller elförsörjning sätts ur funktion av extremväder?  Och så vidare.

– Vad som avgör om det blir en extrem händelse är inte bara hur kraftigt till exempel skyfallet eller blåsten är, utan hur vi har byggt våra städer, säger Christine Wamsler. Det blir lätt så att kommuner satsar på klimatanpassning i några få flaggskeppsprojekt i stället för att arbetet genomsyrar hela kommunens arbete.

Augustenborg Malmö
Stadsdelen Augustenborg i Malmö är ett lyckat exempel på hur en befintlig stadsdel kan klimatanpassas med hjälp av de boende i området. Foto: Wikimedia Commons, Jorchr.

Svårt att lösa finansiering på lång sikt

Alla kommuner i studien bekräftade att de hade problem med att lösa finansieringen på längre sikt. Arbetet med klimatanpassning passar inte riktigt in i kommunernas traditionella arbetssätt.

Flera olika avdelningar behöver involveras och det finns ofta mer akuta kortsiktiga behov när det gäller byggande, skola och vård. Då kan det vara svårt att prioritera satsningar som förebygger skador kanske tjugo eller trettio år framåt i tiden.

– Alla kommuner har sina egna geografiska förutsättningar som påverkar deras utsatthet för variationer i klimatet och extremväder, och ingen kommunorganisation är den andra lik, säger Christine Wamsler. Riskerna kommer därför att visa sig på olika sätt. Det verktyg vi har tagit fram hjälper kommunerna att reflektera över vad de gör just nu och vart de vill komma, och inte minst att hitta de områden där satsningar behövs. Centralt är också att de investeringar som görs även kan vara till nytta inom andra områden, till exempel för att skapa en attraktiv stadsmiljö där människor trivs.

– Ett vanligt missförstånd är att många tror att klimatanpassning görs en gång i kommunen, och sedan är man klar. Jag ser klimatanpassning som en ständigt pågående process där man hela tiden lär av de förändringar som görs. Mer fokus behövs också på individens roll i klimatanpassningen, säger Christine Wamsler avslutningsvis.

Läs också intervjun med Helena Björn, miljöstrateg i Lomma kommun som är en av de kommuner som bidragit med sina erfarenheter i arbetet med guiden: Klimatanpassning i fokus i Lomma kommun

Text: Nina Nordh, Hållbarhetsforum vid Lunds universitet

Foto: Pixabay

Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat

Tidigare i år kom en rapport från SMHI med rekommendationer för hur arbetet med klimatanpassning i Sverige kan utvecklas. Forskning från Christine Wamslers forskargrupp har delvis använts som underlag för rapporten, till exempel kapitel 6 om svensk forskning om klimatanpassning inom styrning och planering.

Läs mer: Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat

Fyra huvudprinciper för klimatanpassning:

  1. Hålla riskerna borta – t.ex. vallar eller vågbrytare för att minska risken för översvämningar i staden när havet stiger i samband med en storm

  2. Att anpassa städerna så att de kan leva med skyfall och havsnivåhöjningar – t.ex. grönområden, fördröjningsmagasin m.m.

  3. Förbereda för att reagera på extrema väderhändelser – t.ex. ha möjlighet att öppna upp luftkonditionerade bibliotek i samband med värmeböljor eller placera ut en mobil pump i ett bostadsområde i samband med översvämningar efter skyfall.

  4. Förbereda för återuppbyggnad efter en potentiell extrem väderhändelse som kan förstöra byggnader, vägar m.m. – t.ex. försäkringar eller tillfälligt boende.

Källa: Christine Wamsler, Lunds universitet

Guide för kommunernas klimatanpassning

Verktyget som tagits fram av forskare vid Lunds universitet består av tre delar:

  • Steg 1: identifiera kommunens nuvarande åtgärder på operativ, institutionell samt inter-institutionell nivå

  • Steg 2: utvärdera de identifierade åtgärderna – hitta styrkor och svagheter

  • Steg 3: baserat på detta, utveckla nya strategier för att holistiskt förankra klimatanpassning i kommunen och samordna arbetet med andra aktörer, inklusive individer och hushåll

Länk till guiden: Integration av klimatanpassning i kommunal verksamhet och planering

Integrating Climate Change Adaptation into Municipal Planning and Governance

Läs mer om forskningen i den vetenskapliga artikeln: Local levers of change

Mer om Christine Wamslers forskning

Senaste artiklar

2017-09-14
Hur kunde PFAS-skandalen i Ronneby hända?
Hur kunde PFAS-skandalen i Ronneby hända?
2017-09-04
Trädplantering i Afrika tveksam miljöstrategi
Trädplantering i Afrika tveksam miljöstrategi
2017-08-30
Samverkanstema: Hur ska vi förstå klimatförändringarna?
Samverkanstema: Hur ska vi förstå klimatförändringarna?
2017-08-21
Synligt skräp ger bättre avfallshantering
Synligt skräp ger bättre avfallshantering
2017-08-21
Vårens kurs i ekolitteratur lockade många
Vårens kurs i ekolitteratur lockade många

Lunds universitets hållbarhetsforum
Sölvegatan 37
223 62 Lund

contact [at] sustainability.lu.se