Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Mänskligt möte överbryggar gapet mellan teori och praktik

För att nå ut med kunskap om klimatanpassning i samhället krävs mer än snygga rapporter. Det krävs samverkan, och tvåvägskommunikation. Forskningsprogrammet Mistra-SWECIA, som nyligen avslutades, tog detta på största allvar och länkade samman forskning om anpassning med kunskap för att anpassa.
Besök i brandområdet i Västmanland under höstexkursionen 2015. Foto: Kristina Rörström
Besök i brandområdet i Västmanland under Mistra-SWECIA:s höstexkursion 2015. Foto: Kristina Rörström

Mistra-SWECIA samlade expertis inom flera områden för att ta fram ny kunskap baserad på forskning till stöd för beslut inom klimatanpassning. Det tvärvetenskapliga arbetet gick som en röd tråd genom programmet.

– Uppmärksamheten kring klimatanpassning har klart utvecklats under programtiden, vilket beror både på forskares och användares engagemang, säger, Markku Rummukainen, programchef Mistra-SWECIA samt professor vid Lunds universitet och SMHI.

Markku Rummukainen, programchef Mistra-SWECIA samt professor vid Lunds universitet och SMHI.
Markku Rummukainen, programchef Mistra-SWECIA samt professor vid Lunds universitet och SMHI. Foto: Kristina Rörström

Mistra-SWECIA valde att ha nära samverkan med det omgivande samhället som ett väsentligt inslag under den andra halvan av de åtta år som forskningsprogrammet pågick. Klimatanpassningsforskningen var fokuserad på skogen och skogsbruket.

– Det fanns ett intresse och ett behov av att forskning från programmets första fas skulle göra mer nytta för användarna, säger Olle Olsson, forskare vid SEI som lett arbete med samverkan inom Mistra-SWECIA.

Samverkan är svårt, påpekar han. Ofta tillfrågas olika intressenter när ett forskningsprogram startar, och sedan bjuds de in på slutkonferensen. Däremellan handlar det ofta om envägskommunikation med populariserade rapporter och information, vilket inte alltid är så framgångsrikt. Mistra-SWECIA satsade istället på kontinuerligt samtal genom forskningsprocessen. En grupp med forskare och representanter från skogsindustrin, skogsägarrörelsen samt olika myndigheter bildades för att diskutera hur forskning om anpassning kan användas i praktiken. Kontinuerliga möten och kontakt ger bra chans till samtal, utbyte av idéer och att resonera sig fram till aktuella frågor.

– Vid en workshop diskuterade gruppen fram en lista med tio förslag. Det var viktigt att det blev en bredd på förslagen – allt skulle inte fokusera på ökad tillväxt av granen i samband med klimatförändringar, utan också biologisk mångfald och andra aspekter, säger Olle Olsson.

Christoffer Carstens, klimatanpassningssamordnare vid länsstyrelsen i Gävleborg, var en av medlemmarna i gruppen, och han tyckte att arbetet fungerade bra med enkel kommunikation:

– Jag har fått en ganska bra inblick i hur man resonerar i skogsnäringen kring klimatförändringar. Jag har ingen bakgrund i skogsfrågor, så jag har också fått en hel del skogskunskap till livs. Det har också varit bra tillfällen att få diskutera med forskarvärlden.

Mötena ledde till att gemensamma intressen kunde identifieras och följas upp med olika events, som rundabordssamtal och exkursioner (se faktarutan), för mer djupgående diskussioner mellan fler forskare och praktiker inom skog och klimatanpassning.

– I början handlade det för mig mycket om att äta lunch med olika personer, bara för att förstå vilka vägar vi skulle gå för att genomföra förslagen, och vem vi skulle samarbeta med. Ett sådant där möte ledde till att vi kunde genomföra en skogsexkursion i höstas tillsammans med Föreningen Skogen, säger Olle Olsson.

Olle Olsson, forskare vid SEI som lett arbete med samverkan inom Mistra-SWECIA
Olle Olsson, forskare vid SEI som lett arbete med samverkan inom Mistra-SWECIA. Foto: Kristina Rörström

Flexibilitet var en annan viktig faktor för samverkan. Exkursionen skulle ursprungligen ha inriktning på tallskötsel – men efter den stora skogsbranden i Västmanland sommaren 2014 ändrades planen. Brand, som inte hade lyfts särskilt mycket tidigare som en klimatrelaterade risk i skogen, fick bli utgångspunkt under exkursionen som handlade om skogsbruk i ett förändrat klimat.

Få andra exempel finns dokumenterade, och Olle Olsson tror att den här typen av samverkan är ovanligt. Arbetet utvärderas just nu.

– Anledningen är troligen att det tar mycket resurser i anspråk. Man kan inte heller enkelt utvärdera effekten på en gång. Det är lättare att räkna hur många broschyrer som distribuerats än att säga ett år senare att det här mötet eller aktiviteten gav exakt det här resultatet, säger Olle Olsson.

Han tycker själv att mötet med exempelvis skogsägare är roligt och spännande, inte minst utmaningen i att förstå varandras språk och perspektiv. Samverkan har inte heller bara handlat om att forskningen bättre skulle nå ut till samhället. Forskarna får också bättre insikt i det vardagliga arbetet i skogen och praktiska frågor, något som lyftes fram av forskare vid programmets slutkonferens i höstas. Forskningen och samverkan gick också hand i hand, påpekar Olle Olsson. Bland annat ledde ett tillfälligheternas möte till att Mistra-SWECIA:s forskare med en stor enkätstudie kunde följa upp en informationsinsats som Skogsstyrelsen gjort till skogsägare om klimatfrågor.

Inte minst gör det personliga mötet mellan forskare och praktiker viktiga avtryck, det vittnar flera personer om i utvärderingen av Mistra-SWECIA. Skogsägaren Gerd Sundberg har deltagit i fokusgruppintervjuer inom programmet, och säger att hon både blivit mer medveten om att klimatförändringarna sker på riktigt och om vilken resurs hon själv har i sin skog. Klimatförändringarna tänker hon försöka möta bland annat genom att gynna lövträd mer. Avståndet till forskarvärlden har också minskat.

– Jag vet nu att om jag har någon fråga kan jag bara kontakta forskaren jag träffade. Forskningen har fått ett ansikte, säger Gerd Sundberg.

Christoffer Carstens på länsstyrelsen tyckte att exkursionen i höstas var givande eftersom platsen var så högaktuell.

– Sedan tyckte jag att slutkonferensen var mycket bra. Välgjorda presentationer, lättillgängligt men ändå avancerat material och högt till tak i diskussionerna. Det märks att man i projektet har fokuserat på interaktionen med sakägare och allmänhet.

Text: Kristina Rörström, forskningskommunikatör Mistra-SWECIA

Kort om Mistra-SWECIA

Under åtta år har forskningsprogrammet Mistra-SWECIA pågått för att studera klimatförändringarnas effekter och möjliga strategier för svenskt skogsbruk. Vid årsskiftet avslutades forskningsprogrammet. Verksamheten byggde på expertis inom flera forskningsområden som klimatologi, ekosystemvetenskap, ekonomi, sociologi och statsvetenskap samt ett nära samarbete med beslutsfattare och andra som medverkar i klimatanpassningsprocessen.

Mistra-SWECIA:s deltagare var från Stockholm Environment Institute, Institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap vid Lunds universitet, Stockholms universitet samt SMHI, som också var programvärd. Programkontoret fanns under de senaste fyra åren på Centrum för miljö- och klimatforskning, CEC, vid Lunds universitet.

Samverkan inom programmet har bland annat lett till en workshop, rundabordsdiskussion och två exkursioner. Ämnena har varit exempelvis klimatanpassad naturvård i skogslandskapet, svenskt skogsbruks behov av beslutsstödsystem och visualisering för klimatanpassning och klimatanpassning av svenskt skogsbruk. Dessutom gjordes en rapport där Mistra-SWECIA:s forskning om strategier för klimatanpassning applicerades på skogsindustrikoncernen Holmens riktlinjer för skogsbruk

Läs mer på Mistra-Swecias hemsida

Läs mer om forskning om klimatanpassning av skogsbruket, bl.a.:

Syntesrapport: Klimatanpassat skogsbruk: Drivkrafter, risker och möjligheter

Klimateffekter och anpassningsstrategier i svenskt skogsbruk – exempel Holmen skog

BECC policy brief: Klimatanpassad skogsskötsel, 2013

Länk till fler publikationer från Mistra-SWECIA

Senaste artiklar

2017-10-18
Vad behövs för att skapa framtidens hållbara universitet?
Vad behövs för att skapa framtidens hållbara universitet?
2017-10-16
Små kryp med stora uppgifter: Varför försvinner våra bin?
Små kryp med stora uppgifter: Varför försvinner våra bin?
2017-10-16
Ny elväg testas utanför Lund
Ny elväg testas utanför Lund
2017-10-16
För sen ankomst när klimatet förändras
För sen ankomst när klimatet förändras
2017-10-13
Klimatförändringen – kunskapsläget, politiken och innovationer som en lösning
Klimatförändringen – kunskapsläget, politiken och innovationer som en lösning

Lunds universitets hållbarhetsforum
Sölvegatan 37
223 62 Lund

contact [at] sustainability.lu.se