Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Klimatsmart byggande i ett livscykelperspektiv

– Byggsektorn både måste och kan förbättra sig ännu mer, säger Ronny Andersson som är adjungerad professor vid Lunds universitet och forsknings- och innovationschef på Cementa.
Fasad från Bo01, Malmö. Foto: Erik031, Wikimedia Commons
Fasad från Bo01, Malmö. Foto: Erik031, Wikimedia Commons

Vårt byggande innebär precis som all annan konsumtion en belastning på miljön. Naturresurser förbrukas i form av både trä, metall, plast och cement – egentligen nästan oavsett vilken typ av hus som byggs. Det gäller också oavsett om det är nytt eller renoverat. Därför är det viktigt att säkerställa att nyttan med byggandet är högre än belastningen för miljön, socialt samt ekonomiskt.

Ronny Andersson
Ronny Andersson är adjungerad professor vid Lunds universitet och forsknings- och innovationschef på Cementa.
– Vårt byggande styrs av Sveriges sexton miljömål, säger Ronny Andersson. När man talar om byggandets miljökonsekvenser är det oftast det kemiska innehållet i byggmaterialen, energianvändningen eller utsläpp av växthusgaser som tas upp, men det är så mycket mer att ta hänsyn till. Jag tänker till exempel på den biologiska mångfalden – hur bevarar vi den när våra städer växer? Hur tar vi hänsyn till sociala aspekter och trivsel när vi utformar våra byggnader?

Ronny Andersson pekar på vikten av att ta ett helhetsgrepp och väga samman alla de olika aspekterna på ett hållbart byggande.

– Här kan det underlätta att använda någon av de certifieringssystem som finns. Det hjälper beställarna att sätta en kvalitetsstämpel på projektet, säger Ronny Andersson.

Det finns många olika certifieringssystem för miljöanpassat byggande, till exempel Svanen och BREEAM (se faktaruta intill), men de används fortfarande sällan i kommunalt byggande. Idag är det framför allt när kontorshus, affärslokaler etc. byggs som krav på hållbarhetscertifiering ställs.

I stället har Ronny Andersson märkt att kommuner ofta tar fram sina egna kravsystem i samband med upphandling av byggnader och byggnadsmaterial.

– På senare år har det mycket glädjande blivit en ökad förståelse för att beakta hela livscykeln i samband med upphandlingar, för om bara byggskedet tas med blir upphandlingarna ofta trubbiga och suboptimerade hur vällovliga de än är. Det är oerhört många parametrar att ta hänsyn till.

– I stället för att hamna i diskussioner om vilket material som är bäst hade jag egentligen hellre sett att kravställarna sätter gränser för klimatutsläpp, energianvändning m.m. för byggnaden sett i ett helhetsperspektiv. Detta inkluderar också att räkna på utsläppen i förhållande till byggnadens livslängd.

Livscykelanalyser av byggprojekt – komplext men möjligt

Till grund för upphandlingar behövs rättvisande livscykelanalyser. Det pågår just nu ett omfattande arbete med att  se över det europeiska systemet för livscykelanalyser, EPD (Environmental Product Declaration), och planera för implementering av ett mer heltäckande och användarvänligt system för beställarna.

– Experter från hela Europa har tagit fram ett entydigt underlag för att göra livscykelanalyser, berättar Ronny Andersson. Det används för att värdera varje byggprojekt som helhet, och inte bara de ingående materialen som trä, stål eller betong.  Förenklat har upplägget av EPD stora likheter med en skattedeklaration, fast det är miljö som deklareras och inte pengar. Målsättningen är att detta system ska bli lika digitalt lättanvänt som en skattedeklaration numera är.  

Ronny Andersson berättar om en livscykelanalys av ett hus i kvarteret Blå Jungfrun som KTH, IVL Svenska Miljöinstitutet och Sveriges Byggindustrier publicerade i början av året. Blå Jungfrun är ett flerfamiljshus med hyreslägenheter i Hökarängen utanför Stockholm som Svenska Bostäder byggde 2008. Huset är byggt i betong och har lågenergistandard.

– Den här rapporten kan fungera som en manual för hur man gör en LCA, menar Ronny Andersson. Min tolkning av rapporten är att man bör arbeta med maxkrav för utsläppsnivåer av koldioxid per m2 och år i samband med upphandlingarna. Det gör att du även tar hänsyn till byggnadens livslängd.

– Rapporten visar också hur snabb utvecklingen inom betongbyggandet har varit. Om motsvarande hus skulle ha byggts idag, cirka 5 år senare, bedömer jag att de deklarerade koldioxidvärdena skulle vara mer än 25 % lägre.

Lågenergihus, Darmstadt, Tyskland. Foto: Wikimedia Commons
Lågenergihus, Darmstadt, Tyskland. Foto: Wikimedia Commons

Ange miljöpåverkan per år för att kunna jämföra material

Diskussionen på senare tid om vilket byggmaterial som är bäst miljömässigt – stål, trä eller betong – skulle Ronny Andersson vilja nyansera lite mer och tycker att det också är viktigt att tänka på att byggmaterialen delvis har olika användningsområden och varför vi bygger.

– Jag menar att det snarare är livslängd, kostnad, funktion och kultur som avgör mest vid valet av byggmaterial. Betong väljs oftast, men i vissa fall är stål bäst och i andra fall trä.

Som exempel nämner han att trä fungerar bättre i det kallare och torrare klimatet i norra Sverige än i södra Sverige, att betonghusens bullerdämpande egenskaper ofta uppskattas i städer och att kontor med stål/betongkonstruktion har en oöverträffad flexibilitet när det gäller att anpassa kontoren i takt med verksamhetens förändringar. Och så vidare.

Ronny Andersson lyfter fram hur viktigt det är att planera byggandet långsiktigt.

– Vi bygger idag för minst 50 år men ofta för 80 till 100 års livslängd. Om vi har en byggnad med dubbelt så lång livslängd som en annan så motiverar det att miljöpåverkan är lite högre vid byggnationen. Och detta är oberoende av materialvalet eftersom stål, trä och betong alla har sin största miljöpåverkan i början. Därför är det också viktigt att alla miljödeklarationer anges som miljöpåverkan per år för att vara jämförbara .

– När det inte finns någon fungerande marknad för återvinning är det alltså alltid riktigt dåligt ur miljöpåverkan att bygga med korta livslängder, till exempel femton år. Om det finns andra argument, att t.ex. snabbt lösa dagens bostadsproblem så är det förstås en viktig beslutsfaktor, men ur miljö- och klimatpåverkan är det alltid en dålig lösning.

Att göra en fullständig miljöbedömning av byggnader innan upphandling är inte alltid så lätt, förklarar Ronny Andersson. I ett tidigt skede i stadsplaneringen tittar man mest på schabloner och vad man ska ha byggnaden till. Längre fram i själva detaljprojekteringen börjar man titta på de olika alternativen och optimerar utifrån den funktion man vill ha. Ofta är det först då valet av byggmaterial kan göras.

För några år sedan kom Boverket kom med en rapport om byggande i ett förändrat klimat (se faktaruta intill).

– Klimatförändringarna kommer att få konsekvenser för våra byggnader, och det redan relativt snart påpekar Ronny Andersson. Enligt beräkningar kommer man att behöva värma 10 procent mindre men samtidigt kyla 50 procent mer redan om 30 år.

Ronny Andersson tar upp att vi därför inte får projektera för dagens klimat utan vi måste redan idag projektera för framtidens klimat – med andra vattennivåer, högre utomhustemperaturer och luftfuktighet samt risk för översvämningar.

– Det vi bygger idag kommer ju att finnas kvar i många år framåt. Vi behöver redan nu tänka på att inte bygga så att husen till exempel kräver omfattande kylning sommartid redan om tjugo–trettio år, säger Ronny Andersson. Det går också att redan nu bygga in olika lösningar, som kylsystem, värmelagring i byggstommen, geotermiska system och så vidare.

Ideon Gateway och Ingvar Kamprad Designcentrum. Foto: News Øresund - Johan Wessman
Lunds högsta byggnad, Ideon Gateway, hämtar värme och kyla från marken, en del av elen kommer från solceller integrerade i husfasaden m.m. Foto: News Øresund - Johan Wessman

Ett större kvalitetstänk i kommunernas byggande behövs

Ronny Andersson vill därför se ett större kvalitetstänk i byggandet. Det kan vara frestande för kommuner att satsa på mer kortsiktiga lösningar med enklare byggmaterial eller modulbyggnader för bostäder, förskolor och liknande. Istället skulle man kanske bygga bra men mer flexibelt så att byggnaden över åren lätt kan anpassas till annan verksamhet. Helhetstänk i byggandet kan också vara svårt eftersom byggsektorn är uppsplittrad på så många olika aktörer.

– För ett vanligt byggprojekt kan det vara uppåt sextio olika aktörer inblandade, säger Ronny Andersson. Och alla arbetar (nästan) var för sig. Då kan det vara svårt att få till ett helhetstänkande. Därför har branschen ett stort projekt på gång för bygginformationsmodellering, BIM. Vi vill skapa en sammanhållen informationshantering från de tidiga skedena (ofta geomodeller och olika offentliga planer), till projektering och produktframställning, och vidare till byggande och efterföljande förvaltning. Med en sådan sammanhållen process kan vi mycket bättre väga ihop brukarkrav med hållbarhet och teknik.

Ett nytänk för hållbar renovering av byggnader behövs också i och med att Sverige nu står inför omfattande upprustning av miljonprogrammet från 60- och 70-talet. Det finns stora möjligheter att göra dessa mer hållbara, både när det gäller tekniska lösningar som energi och dagvatten, men även socialt. Läs vidare i artikeln Mer ”blått och grönt” behövs för att klimatsäkra städerna.

Text: Nina Nordh

KLIMATANPASSAT BYGGANDE

Det vi bygger idag kommer att finnas kvar i många år – minst femtio till hundra år. Därför behöver vi redan nu ta hänsyn till ett varmare och fuktigare klimat för att till exempel inte få fukt- och mögelproblem i våra byggnader, eller en onödigt hög energiförbrukning pga. luftkonditionering. Underhåll av byggnader måste också göras med tätare intervaller för att inte minska byggnadens livslängd.

Råd för klimatanpassat byggande:

  • Viktigt med helhetssyn i miljö- och klimat, annars suboptimeringar. Både livslängd och underhåll/reparationer under användningen behöver beaktas.

  • Standardiserade system för livscykelanalyser inom byggsektorn har nu utvecklats i Europa och implementeras de närmsta åren.

  • I takt med att vi bygger mer energieffektivt och med nya lösningar kan riskerna för skador öka, något som de byggtekniska forskarna just nu har stort fokus på.

  • När klimatet förändras måste även byggnader projekteras för framtida temperatur och fuktighet, i annat fall kan vi tvingas installera kyla även i nybyggda hus redan om 20 till 30 år och få en betydande påverkan på byggnadsdelars livslängd.

  • Vill man redan nu klimatanpassa byggandet rekommenderas att använda något certifieringssystem, att bygga för 80 till 100 års livslängd och att använda klimatvänlig, s.k. ”grön el”.

Källor: Bygg klimatsäkert – Anpassning av planering och byggande, rapport från Boverket juni 2009 och Ronny Andersson

Isolering och övergång till lågenergihus

I Sveriges underlag till färdplan mot ett samhälle utan utsläpp av växthusgaser 2050, lyfts förbättrad isolering i existerande byggnader och en övergång till lågenergihus (dvs. ett hus med minimala värmeförluster) fram som det som framför allt behöver göras för att nå målen.

Det innebär att husen byggs mer välisolerade och lufttäta i kombination med bl a värmeåtervinning i ventilationssystemet.  Förenklat dubblas isolertjocklen i golv, väggar och tak i ett lågenergihus. De största värmeförlusterna sker då via luftläckage genom klimatskalet vilken man bygger bort genom att öka väggens lufttäthet. För att ge ett bra inomhusklimat hanteras värmeförluster via ventilationen.

Det finns fortfarande kunskapsluckor när det gäller konstruktioner och materialval i lågenergihus. Det ökar riskerna i byggnaden samtidigt som skadorna blir värre. Enkla exempel på detta är rekommendationer om att inte bygga dusch och badkar mot yttervägg samt att ändra dagens ytterväggskonstruktioner i trähus för att undvika kondens och mögel inne i konstruktionerna. Dvs beprövade konstruktioner är inte alltid lämpliga att använda i lågenergihus.

Källor: Naturvårdsverket , Ronny Andersson och ”Vattenskaderisker i lågenergihus” av Karin Adalberth.

Byggande i trä i olika klimatzoner

Senare års omfattande forskning och utveckling av träbyggandet ger oss löpande ny kunskap som gör det möjligt att säkrare projektera dessa hus. Ett exempel är en rapport från bl a Prof. Em. Sven Thelandersson, LTH, visar hur olika klimat i olika delar i Sverige bland annat påverkar en träfasads livslängd, se tabell nedan. Detta förklarar dels skillnader i materialens beständighet i olika klimat men lyfter också behovet av att redan nu projektera för ett förändrat klimat.

Tabell 1: Olika livslängd för en väl underhållen och väl utformad panel på olika orter i Sverige. Man får räkna med att byta vissa panelbräder inom den tiden. För fasadytor som utsätts för slagregn, t.ex. fönsterfoder är motsvarande livslängder kortare och varierar i landet mellan 30 – 37 år. Källa: Rapporten ”Beständighet för utomhusträ ovan mark. Guide för utformning och materialval”, framtagen inom forskningsprojektet Woodbuild av Tord Isaksson, Sven Thelandersson, Jöran Jermer, Christian Brischke.

klimatzoner träbyggande

Senaste artiklar

2017-11-21
Varmare klimat förändrar Skånes flora
Varmare klimat förändrar Skånes flora
2017-11-14
Internationell hållbarhetskonferens vid Ekonomihögskolan i Lund
Internationell hållbarhetskonferens vid Ekonomihögskolan i Lund
2017-11-13
Hur fortsätter arbetet med hållbarhet i utbildningen?
Hur fortsätter arbetet med hållbarhet i utbildningen?
2017-11-07
Climathon Lund 2017
Climathon Lund 2017
2017-11-06
Lunds universitet på klimatmötet COP23 i Bonn 6 till 17 november
Lunds universitet på klimatmötet COP23 i Bonn 6 till 17 november

Lunds universitets hållbarhetsforum
Sölvegatan 37
223 62 Lund

contact [at] sustainability.lu.se