Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Forskare i exil möts i visionära verkstäder

Så fort vapnen tystnar i Syrien, kommer folk att bygga upp sitt land och sina liv igen. Det är Tareq Emtairahs starka övertygelse. Han är docent vid Internationella Miljöinstitutet, IIIEE, och startar nu tillsammans med kollegor visionära verkstäder där exilforskare tillsammans med Lunds universitets forskare ska skissa på en hållbar framtid.
Tareq Emtairah vid Internationella Miljöinstitutet
– Genom att engagera forskare i exil kan vi ge dem en plats där de kan tänka fritt på hur man bäst bygger en framtid, säger Tareq Emtairah vid Internationella Miljöinstitutet. Foto: Gunnar Menander

Universitetet, IIEE och Centrum för Mellanösternstudier lanserade idén för intresserade institutioner på en workshop i februari.

– Från universitetets och forskarnas perspektiv har vi lyxen och möjligheten att gå utöver den faktiska krisen och blicka framåt och tänka långsiktigt. Därför är detta projekt så viktigt, säger Tareq Emtairah med eftertryck. Genom att engagera forskare i exil kan vi ge dem en plats där de kan tänka fritt kring hur man bäst bygger en framtid.

Visionsverkstäderna är tänkta att locka flyktingar från hela Sverige, och i första hand forskare från Syrien. Men konceptet är större än så.

– Det finns många konflikter i världen i dag som i Syrien, Irak och Libyen, säger Tareq Emtairah. Samma övningar i de visionära verkstäderna skulle kunna användas på andra områden som befinner sig i fysisk eller social chock. Både för dagens konfliktzoner men även för morgondagens. Hur kan vi återbygga ett land på hållbart sätt? Denna typ av kunskap skulle kunna vara en tillgång för Lunds universitet.

Det centrala är nu att mobilisera universitetet och få saker att hända. Tareq Emtairah ser en hel del kompetens inom olika forskningsområden som teknik, arkitektur, sociologi, statsvetenskap och freds- och konfliktvetenskap som skulle kunna mötas. Han efterlyser även ett godkännande från universitetsledningen som kunde ge forskare resurser för att finansiera den tid som arbetet kräver.

– Vi vinner mycket på detta – inte minst möjligheter att utveckla nya forskningsprojekt och även få ett tvärvetenskapligt samarbete kring dessa frågor.

Vilken typ av verktyg forskarna behöver och hur de skulle kunna kanalisera kunskapen till ledande aktörer i konfliktzonerna, kan förhoppningsvis också de visionära verkstäderna hitta svar på.

– Om vi berättar historier om och om igen, kan de sjunka ner någonstans i den politiska processen eller hos deltagarna själva. Ett av våra mål är att föra tillbaka kunskap. Jag inspirerades av hur de chilenska flyktingar som kom till Sverige på 70-talet återvände och aktivt bidrog till det ekonomiska och politiska livet i Chile samtidigt som de höll kontakten med Sverige.

Text: Bodil Malmström

Foto: Gunnar Menander

Artikeln är tidigare publicerad i LUM, Lunds universitets magasin, 17 mars 2016

Senaste artiklar

2017-10-16
Små kryp med stora uppgifter: Varför försvinner våra bin?
Små kryp med stora uppgifter: Varför försvinner våra bin?
2017-10-16
Ny elväg testas utanför Lund
Ny elväg testas utanför Lund
2017-10-16
För sen ankomst när klimatet förändras
För sen ankomst när klimatet förändras
2017-10-13
Klimatförändringen – kunskapsläget, politiken och innovationer som en lösning
Klimatförändringen – kunskapsläget, politiken och innovationer som en lösning
2017-10-05
Forskare efterlyser tydligare skötselkrav i odlingslandskapet
Forskare efterlyser tydligare skötselkrav i odlingslandskapet

Lunds universitets hållbarhetsforum
Sölvegatan 37
223 62 Lund

contact [at] sustainability.lu.se